Päppel är inte av den modiga sorten. Bland okända människor klättrar hon helst på mamma och aktar sig noga för att bli tvungen att hasa runt på golvet.
Om hon ser ett alltför stort gosedjur ryggar hon. Skulle gosedjuret dessutom falla framåt börjar hon skaka och gråta.
När Päppel vistas i samma rum som en hund är hon panikslagen. Det spelar ingen roll att hon hänger runt mammas hals och hunden inte ens når hennes fötter.
Stackars Päppel. Hon är verkligen rädd för allt som är okänt, lurvigt och rör sig. Jag börjar undra om det här med tomte verkligen är en bra idé.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar