Äppel trodde länge att kompisar var detsamma som barn. Det blev ganska lustigt när han frågade saker som:
- Är det här en kompisstol?
- Får kompisar dricka det här?
Missförståndet var helt och hållet vårt fel. När vi skulle iväg någonstans sade vi ofta att det skulle finnas en kompis där. Och ikväll kom jag på mig med samma dumhet. Vi hade bekanta till maken här på middag. Äppel härjade friskt med deras två barn. När de åkt frågade jag honom om det var kul med kompisar på besök.
Tänk om min man skulle säga att det blir jättekul att gå på middag hos hans kollega för där kommer finnas en kompis till mig. Jag kanske skulle bli lite förvirrad när det visade sig vara hans helt obekanta fru och inte en av mina kära vänner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar