Drömmar

Vi har varit borta på middag. I bilen på väg hem pratade Äppel och jag om hästar. Det började med att han tyckte att vi skulle köpa en och utvecklades till en helt underbar konversation. Här är några delar:

- Om vi köper en häst, försöker han.
- Vi kommer inte köpa en häst. Det är för mycket jobb.
- OM vi köper en häst.
- Vi kommer inte köpa någon häst, upprepar jag.
- Men om vi råkar köpa en häst kan Anna få rida på den. Då får vi bygga en sådan där trappa som hon kan stå på så att hon kan komma upp. Och så får hon ha en hästhjälm.

....

- Du får köpa en häst själv när du blir vuxen.
- Men jag vet inte vad den kostar.
- Det berättar nog den som vill sälja hästen.
- Men när blir jag vuxen?
- Det är ganska långt kvar.
- Först måste jag gå i skolan ett år. Och växa och växa och växa. Sedan blir jag vuxen. Han som jobbar i skolan berättar nog vad en häst kostar. Och så måste någon ge mig pengar. Jag måste nog gå till banken. Sedan kan jag köpa en häst. Jag måste köpa en plånbok också.

...

- Det kanske är någon som ringer till mig. Den kanske har en hästmamma och en hästpappa och en hästbebis och frågar om jag vill köpa dem. Och jag säger "ja, jag kommer" och den kanske säger att den vill sälja sitt hästsläp också, men inte sin bil. Jag tar min bil och åker dit. Men jag får nog köpa en ny häst för det finns kanske ingen som vill sälja sin. För de kanske tycker om sin häst.

Det snurrade så mycket tankar i Äppels huvud. Han kom också fram till att för att sköta en häst behöver man plantera, bygga ett stall och ge den mat. Men om man har en stor gräsmatta behöver man egentligen bara ge hästen vatten. Han var så inne i sina drömmar så att när vi kom hem frågade han om vi inte kunde fortsätta att prata om hästarna trots att det var långt efter läggdags.

Jag tror att vi måste hälsa på några hästar snart.