Jag tycker att det har blivit stökigare här hemma sedan vi fick barn. Fler prylar framme, mer grus i hallen och en hel del smulor, ris och andra matrester på köksgolvet.
Idag när jag skulle fixa middag fick jag dock en tankeställare. Jag råkade nämligen välta ett paket quinoa och de små kornen spred sig över en bra bit av köket. Snabbt och målmedvetet tog Äppel kommandot och medan han stod där och dammsög berättade han sanningen:
- Det är tur att ni har en pojke som hjälper er att städa när ni spiller.
Jag som trott att det är barnen som stökar ner, men det är helt enkelt vi vuxna som blivit slarvigare och mer stökiga. Tänk hur det hade sett ut om inte de höll efter oss!
tisdag 31 mars 2009
Gå om
På väg hem från förskolan berättade Äppel att påskharen bara kommer med röda ägg, men i sagan var det en som kom med blå.
- Den sagan kan inte jag. Kan du berätta den? frågade jag.
- Näeeeh, svarade Äppel. Jag kan inte. Men när du börjar skolan. Eller när du börjar dagis. Då kan din fröken berätta den.
Tror ni att jag verkligen får en chans till?
- Den sagan kan inte jag. Kan du berätta den? frågade jag.
- Näeeeh, svarade Äppel. Jag kan inte. Men när du börjar skolan. Eller när du börjar dagis. Då kan din fröken berätta den.
Tror ni att jag verkligen får en chans till?
Utmana sig själv
Idag var jag och köpte de skor Äppel behöver inför vår- och sommarsäsongen. När han kom hem för en stund sedan var det dags att prova.
Päppel blev ganska avundsjuk. Inte konstigt: tre par splitternya dojor till brorsan. Hon gav sig inte förrän hon fick prova. Så nu går hon omkring i ett par sandaler i storlek 29.
Det så klart, efter två veckor på egna ben är det givetvis dags att testa någt nytt.
Päppel blev ganska avundsjuk. Inte konstigt: tre par splitternya dojor till brorsan. Hon gav sig inte förrän hon fick prova. Så nu går hon omkring i ett par sandaler i storlek 29.
Det så klart, efter två veckor på egna ben är det givetvis dags att testa någt nytt.
måndag 30 mars 2009
Kändisspotting
Imorse när vi kom till förskolan klev en man, lite större än genomsnittet, ur en bil.
- Vem är det? undrade Äppel. Kanske Magnus.
Medan han pratade på klev även mannens respektive och deras lilla dotter ur bilen.
- Nej, fortsatte Äppel. Det är nog inte Magnus. Det är nog någon som skall lämna sitt barn. Magnus har ju inga barn. Juh!
Nu började jag bli nyfiken:
- Vilken Magnus?
- Han som dansar.
- Jaså! Såg pappa och du på det?
- Jaa, på teve. Och sedan tittade vi på datorn. Då såg vi att Magnus vann!
Här har jag kollat på Let's dance varenda fredag som jag inte haft något bättre för mig. Och först när jag är borta engagerar sig gossarna.
- Vem är det? undrade Äppel. Kanske Magnus.
Medan han pratade på klev även mannens respektive och deras lilla dotter ur bilen.
- Nej, fortsatte Äppel. Det är nog inte Magnus. Det är nog någon som skall lämna sitt barn. Magnus har ju inga barn. Juh!
Nu började jag bli nyfiken:
- Vilken Magnus?
- Han som dansar.
- Jaså! Såg pappa och du på det?
- Jaa, på teve. Och sedan tittade vi på datorn. Då såg vi att Magnus vann!
Här har jag kollat på Let's dance varenda fredag som jag inte haft något bättre för mig. Och först när jag är borta engagerar sig gossarna.
Nattsuddare
Jag minns en vårnatt under gymnasietiden när mina kompisar och jag hade varit på konsert i Vällingby och insåg att komunikationerna hem till Södertälje hade slutat gå för länge sedan. Jag minns glädjen när vi kom på att det var natten för att ställa fram klockan och att det inte var fullt lika lång tid kvar till första morgontåget.
I år var jag alls inte lika glad för den där förlorade timmen. Jag har fortfarande inte återhämtat mig. Fast egentligen kanske den inte har så stor betydelse i sammanhanget.
Undrar om det spelar någon större roll om man hinner sova tre eller fyra timmar innan man utsätter sig för en nästan fem timmar lång tågresa med en trött och grinig tös på ett och ett halvt som sällskap.
I år var jag alls inte lika glad för den där förlorade timmen. Jag har fortfarande inte återhämtat mig. Fast egentligen kanske den inte har så stor betydelse i sammanhanget.
Undrar om det spelar någon större roll om man hinner sova tre eller fyra timmar innan man utsätter sig för en nästan fem timmar lång tågresa med en trött och grinig tös på ett och ett halvt som sällskap.
onsdag 25 mars 2009
I rikets tjänst
Jag får stänga här ett par dagar. Jag skall iväg på ett uppdrag.
Det har absolut ingenting med rubriken att göra, men visst låter det spännande?
Det har absolut ingenting med rubriken att göra, men visst låter det spännande?
Ge mig styrka
Jag har varit på utflykt till stan och känner mig helt slut. Graviditeten börjar göra sig påmind och det är inte längre en baggis att åka buss och promenera med två barn.
Nu sitter jag här och gäspar och pustar och önskar att jag hade kunnat ta en liten lur på bussen som de övriga två resenärena.
Hur tusan skall jag orka laga middag, packa och gå på spinning som planerat? Tyvärr är det bara en av dessa saker som går att prioritera bort...
Nu sitter jag här och gäspar och pustar och önskar att jag hade kunnat ta en liten lur på bussen som de övriga två resenärena.
Hur tusan skall jag orka laga middag, packa och gå på spinning som planerat? Tyvärr är det bara en av dessa saker som går att prioritera bort...
Lågkonjunktur
Den där underbara biografen är nog ett minne blott. Nu har vi en glassfabrik i vardagsrummet och de hårda tiderna tycks ha nått även oss. Där kostar det nämligen pengar att få jobba.
Tydligen är både Äppel och Päppel tillräckligt välbärgade för att gå med på arrangemanget. Nyss hörde jag storebror säga följande:
- Päppel, vad bra att det jobbar både en pojke och en flicka här. Vad bra att vi har en lillasyster för annars skulle pojken få jobba ensam.
Tydligen är både Äppel och Päppel tillräckligt välbärgade för att gå med på arrangemanget. Nyss hörde jag storebror säga följande:
- Päppel, vad bra att det jobbar både en pojke och en flicka här. Vad bra att vi har en lillasyster för annars skulle pojken få jobba ensam.
tisdag 24 mars 2009
Välartad gosse
Ibland beter sig Äppel så lillgammalt och världsvant att jag nästan blir full i skratt. Vid middagen frågar jag ofta vad han har gjort under dagen. Han verkar ha anat mönstret för idag kom det självmant:
- Idag på jobbet berättade Ann en jättelång saga. Den handlade om ett får som hette Ullgott. Sedan lekte vi att vi var Ullgot och Ann var vargen.
Liten paus för att ta en tugga. Och sedan:
- Det här var verkligen gott.
- Idag på jobbet berättade Ann en jättelång saga. Den handlade om ett får som hette Ullgott. Sedan lekte vi att vi var Ullgot och Ann var vargen.
Liten paus för att ta en tugga. Och sedan:
- Det här var verkligen gott.
måndag 23 mars 2009
Kan själv
Tänk att vara knappt ett och ett halvt. Allt är nytt. Så mycket att prova. Päppel genomförde precis följande lilla procedur.
Hon stod här bredvid mig och snörvlade teatraliskt och pekade uppfodrande på hushållspappret. - Vill du snyta dig? frågade jag och torkade henne lite runt näsan. Hon nöjde sig inte utan skulle tydligen hålla pappersbiten själv. Efter att ha torkat sig lite någonstans i nästrakten knatade hon iväg över golvet mot ett köksskåp.
- Vill du slänga? frågade jag och öppnade det rätta skåpet.
Mitt i prick. Ni anar inte hur nöjd hon såg ut.
Hon stod här bredvid mig och snörvlade teatraliskt och pekade uppfodrande på hushållspappret. - Vill du snyta dig? frågade jag och torkade henne lite runt näsan. Hon nöjde sig inte utan skulle tydligen hålla pappersbiten själv. Efter att ha torkat sig lite någonstans i nästrakten knatade hon iväg över golvet mot ett köksskåp.
- Vill du slänga? frågade jag och öppnade det rätta skåpet.
Mitt i prick. Ni anar inte hur nöjd hon såg ut.
söndag 22 mars 2009
Progression
I måndags tog Päppel sin första promenad över köksgolvet. Idag knatade hon omkring på gården i vinterkängor.
Det går plötsligt undan må jag säga.
Det går plötsligt undan må jag säga.
På sin plats
Här följer ett utdrag ur dagens middagskonversation.
Äppel: - Pappa, jag undrar var ditt arbetsrum skall vara.
Maken: - Det skall vara i källaren. I rummet nedanför trappan.
Ä: - Där stegen står?
M: - Just det. I det som är arbetsrum nu skall ni få ett lekrum.
Ä: - Och mamma får vara här i köket och laga mat.
Äppel: - Pappa, jag undrar var ditt arbetsrum skall vara.
Maken: - Det skall vara i källaren. I rummet nedanför trappan.
Ä: - Där stegen står?
M: - Just det. I det som är arbetsrum nu skall ni få ett lekrum.
Ä: - Och mamma får vara här i köket och laga mat.
fredag 20 mars 2009
Lönsamt nöje
Äppel driver en biograf. Själv är han den som sitter och delar ut pengar. För man behöver pengar när man skall gå på bio.
Det har han rätt i. Bra biograf.
Det har han rätt i. Bra biograf.
Dum och dummare
Imorse blev jag skickad till bilverkstan av min make.
Jag tror inte att det finns något ställe där jag känner mig mer korkad. Jag känner hur jag börjar stamma och pladdra osammanhängande vid åsynen av en mekaniker bara för att jag är så rädd för att säga något helt korkat.
Idag lyckades jag inleda med att förklara att det var listen på dörren bakom passageraren som var lös bara för att minuten senare säga att det var på vänster sida, alltså bakom föraren.
Inte blev det bättre när mekanikern tryckte tillbaka listen i sin skena och sade att det inte var något fel på den. Någon hade väl fastnat i den så den kom ur position helt enkelt.
Nästa gång får maken åka till verkstan. Och mekanikern är hjärligt välkommen att besöka mig på mitt jobb så skall vi se hur mycket han fattar.
Jag tror inte att det finns något ställe där jag känner mig mer korkad. Jag känner hur jag börjar stamma och pladdra osammanhängande vid åsynen av en mekaniker bara för att jag är så rädd för att säga något helt korkat.
Idag lyckades jag inleda med att förklara att det var listen på dörren bakom passageraren som var lös bara för att minuten senare säga att det var på vänster sida, alltså bakom föraren.
Inte blev det bättre när mekanikern tryckte tillbaka listen i sin skena och sade att det inte var något fel på den. Någon hade väl fastnat i den så den kom ur position helt enkelt.
Nästa gång får maken åka till verkstan. Och mekanikern är hjärligt välkommen att besöka mig på mitt jobb så skall vi se hur mycket han fattar.
torsdag 19 mars 2009
Konstigt namn
Igår fick båda barnen åka på utflykt till mitt jobb. Jag visade mitt skrivbord och presenterade min kollega Peter som sitter strax intill.
Efteråt funderade Äppel:
- Petar han i ögat?
- Va? Nej, vad menar du?
- Men varför heter han Peter?
Efteråt funderade Äppel:
- Petar han i ögat?
- Va? Nej, vad menar du?
- Men varför heter han Peter?
onsdag 18 mars 2009
Besiktning
Imorgon är det dags för den första kontrollen hos barnmorskan. Nu har jag googlat fram att jag är i vecka 25. Bara dryga tre och en halv månad kvar. Sånt bör man ju veta.
Det är konstigt. I första halvan av graviditeten känns det som att ingen bryr sig det minsta om att man är på smällen och man nästan längtar efter att mödravårdsbesöken skall börja. Sedan, framåt slutet, så känns det som att man springer på den där mottagningen hela tiden och önskar att de skulle sluta vilja kolla så himla ofta.
Apropå barnmorskan är jag lite nervös för att gå dit just den här gången. När jag var där för inskrivning träffade jag nämligen något stolpskott som inte ens presenterade sig och som bara tittade på mig en gång över huvud taget. Det var när hon talade om att det var totalförbjudet med alkohol. Inte ens en lättöl under hela graviditeten fick passera. Så när jag skulle boka in den här tiden bad jag att få Lotta som jag hade min förra graviditet.
Jag drog mig för att ringa. Tänk om det var Lotta som svarade. Det skulle kännas så löjligt att säga att jag absolut ville gå hos henne. Eller ännu värre. Tänk om det var den andra jag fick prata med. Det skulle jag inte ens veta eftersom jag inte visste hennes namn. Oron var helt obefogad. Det var en tredje person jag pratade med. Hon tyckte det var hur naturligt som helst att jag ville gå hos samma som sist och sade att det säkert var meningen trots att en annan skrivit in mig.
Det kändes som att det gick för smidigt. Tror ni att Lotta håller förhör om bytet imorgon? Det känns så fånigt att behöva säga att inskrivningen liksom bara inte kändes bra. Vadå gravid kvinna som tror att världen kretsar bara runt henne?
Det är konstigt. I första halvan av graviditeten känns det som att ingen bryr sig det minsta om att man är på smällen och man nästan längtar efter att mödravårdsbesöken skall börja. Sedan, framåt slutet, så känns det som att man springer på den där mottagningen hela tiden och önskar att de skulle sluta vilja kolla så himla ofta.
Apropå barnmorskan är jag lite nervös för att gå dit just den här gången. När jag var där för inskrivning träffade jag nämligen något stolpskott som inte ens presenterade sig och som bara tittade på mig en gång över huvud taget. Det var när hon talade om att det var totalförbjudet med alkohol. Inte ens en lättöl under hela graviditeten fick passera. Så när jag skulle boka in den här tiden bad jag att få Lotta som jag hade min förra graviditet.
Jag drog mig för att ringa. Tänk om det var Lotta som svarade. Det skulle kännas så löjligt att säga att jag absolut ville gå hos henne. Eller ännu värre. Tänk om det var den andra jag fick prata med. Det skulle jag inte ens veta eftersom jag inte visste hennes namn. Oron var helt obefogad. Det var en tredje person jag pratade med. Hon tyckte det var hur naturligt som helst att jag ville gå hos samma som sist och sade att det säkert var meningen trots att en annan skrivit in mig.
Det kändes som att det gick för smidigt. Tror ni att Lotta håller förhör om bytet imorgon? Det känns så fånigt att behöva säga att inskrivningen liksom bara inte kändes bra. Vadå gravid kvinna som tror att världen kretsar bara runt henne?
Störande
Igår var barnen och jag på biblioteket. När vi skulle åka hem frågade Äppel:
- Är pappa hemma?
- Nej, han har inte kommit hem ännu.
- Bra. Då kan vi läsa i ro och fred. Utan att någon stör. Och ingen som tar böckerna.
Jo, det är ganska jobbigt att det alltid blir slagsmål om bilderböckerna här hemma. Maken skall alltid läsa dem först av alla.
- Är pappa hemma?
- Nej, han har inte kommit hem ännu.
- Bra. Då kan vi läsa i ro och fred. Utan att någon stör. Och ingen som tar böckerna.
Jo, det är ganska jobbigt att det alltid blir slagsmål om bilderböckerna här hemma. Maken skall alltid läsa dem först av alla.
tisdag 17 mars 2009
Effektivitet
Jösses är klockan bara tjugo över två? Jag som redan har varit på öppna förskolan, jobbat lite, kört två maskiner tvätt och bloggat en hel del.
Tänk om man var så här effektiv varje dag.
Tänk om man var så här effektiv varje dag.
Utmaningen: vecka tre
Jag har verkligen kommit igång. Bidraget till marsutmaningen denna vecka är... tamtadam... ett par blå ulltofflor.
Egentligen skulle det vara ett litet band som knäpptes i en knapp över, men har man ingen knapp så får det gå bra utan.
Någon av de närmast sörjande som behöver ett par tofflor? Annars kanske det är dags att prova att arrangera en utlottning.
Ve och fasa
All den där snön som föll förra veckan försvann mycket fort. Efter att ha varit flera decimeter ligger här nu bara några vita högar här och där.
Nog för att jag inte gillade småregnet som föll när jag gick till förskolan imorse, men jag hann i allafall börja fundera på att ta tag i mina löften.
Men så var det där med att inte glädja sig. Nu vräker snön ner!
Nog för att jag inte gillade småregnet som föll när jag gick till förskolan imorse, men jag hann i allafall börja fundera på att ta tag i mina löften.
Men så var det där med att inte glädja sig. Nu vräker snön ner!
Du skall inte glädja dig utan straff
Härom dagen tänkte jag på hur underbara de bruna plyschmysbyxorna från Me&I som Äppel har är.
Tacke var att det är en rejäl puff tyg innan resåret längst ned kan de användas nästan hur länge som helst. De är storlek 98/104 och trots att han säkert är 108 cm lång sitter de fortfarande hur snyggt som helst. Otrolig kvalitet är det också. Han har haft dem i över ett år och fortfarande ser de nya ut.
Det här är ett par byxor som kommer kunna hålla både till Päppel och Pirum, tänkte jag. Härom dagen alltså.
Nu har byxorna en rejäl reva rakt igenom tyget på låret. Äppel testade att skära med bordskniv och fick visst till tekniken riktigt bra.
Tacke var att det är en rejäl puff tyg innan resåret längst ned kan de användas nästan hur länge som helst. De är storlek 98/104 och trots att han säkert är 108 cm lång sitter de fortfarande hur snyggt som helst. Otrolig kvalitet är det också. Han har haft dem i över ett år och fortfarande ser de nya ut.
Det här är ett par byxor som kommer kunna hålla både till Päppel och Pirum, tänkte jag. Härom dagen alltså.
Nu har byxorna en rejäl reva rakt igenom tyget på låret. Äppel testade att skära med bordskniv och fick visst till tekniken riktigt bra.
måndag 16 mars 2009
Dålig på att lyda
Äppel sitter i detta nu på badrummets tron och bajsar. På golvet intill hans fötter sitter Päppel och leker. Likt en kung ger Äppel order:
- Nej, inte den. Den röda! Nej, den röda säger jag. Nu den blåa. Nej!!!
Uppenbarligen minns han inte att det inte var speciellt länge sedan han själv lärde sig färger.
- Nej, inte den. Den röda! Nej, den röda säger jag. Nu den blåa. Nej!!!
Uppenbarligen minns han inte att det inte var speciellt länge sedan han själv lärde sig färger.
Direkt från Afrika
Jag är i Afrika idag. Vi flög dit redan imorse innan jag lämnade Äppel på förskolan.
Här finns lejon, elefanter och "araffer". Äppel har lovat att vi skall stanna hela dagen. Kanske stöter jag på någon buffel på väg till jobbet.
Här finns lejon, elefanter och "araffer". Äppel har lovat att vi skall stanna hela dagen. Kanske stöter jag på någon buffel på väg till jobbet.
söndag 15 mars 2009
Överkörd
Någon som minns min efterlysning om bra ny musik? Det gjorde inte så mycket att jag inte fick några tips eftersom jag inte ens hunnit lyssna mig mätt på mina gamla favoriter.
Äppel har nämligen lagt beslag på mitt Spotify-konto. Titt som tätt vill han lyssna på musik, men inget som jag vill höra på minsann.
Det skall handla om älgar, grodor, trollkarlar eller troll. Annars skall det gå att göra roliga honky-tonky och klappa-händer-rörelser till.
Äppel har nämligen lagt beslag på mitt Spotify-konto. Titt som tätt vill han lyssna på musik, men inget som jag vill höra på minsann.
Det skall handla om älgar, grodor, trollkarlar eller troll. Annars skall det gå att göra roliga honky-tonky och klappa-händer-rörelser till.
fredag 13 mars 2009
Lätt less
Det är inte sant! Det får inte vara sant! Det snöar!
Snälla Gumman Tö, jag lovar att så tomater och räfsa löv bara du kommer hit och jagar bort de där andra filurerna!
Snälla Gumman Tö, jag lovar att så tomater och räfsa löv bara du kommer hit och jagar bort de där andra filurerna!
Shantaram
Ni kanske trodde att jag hade slutat läsa, men icke! Jag har bara läst samma bok ganska länge nu.
Shantaram av Gregory David Roberts är drygt 900 sidor lång. Låt inte det avskräcka er. Den är klart läsvärd. Äventyr i den mest fantastiska miljö. Eller miljöer kanske jag skall säga. För huvudpersonen Lin hinner förflytta sig mellan minst sagt skilda världar under de år vi får följa honom.
Persongalleriet är lika imponerande som miljöbeskrivningarna. Boken är fängslande från början till slut även om jag såklart fattade mer tycke för somliga personer och avsnitt. Precis som i verkliga livet.
Jag kommer sakna Lin. Han har stått mig nära i en dryg månad.
Shantaram av Gregory David Roberts är drygt 900 sidor lång. Låt inte det avskräcka er. Den är klart läsvärd. Äventyr i den mest fantastiska miljö. Eller miljöer kanske jag skall säga. För huvudpersonen Lin hinner förflytta sig mellan minst sagt skilda världar under de år vi får följa honom.
Persongalleriet är lika imponerande som miljöbeskrivningarna. Boken är fängslande från början till slut även om jag såklart fattade mer tycke för somliga personer och avsnitt. Precis som i verkliga livet.
Jag kommer sakna Lin. Han har stått mig nära i en dryg månad.
Vintervetenskap
Det här med snö och vinter är ganska krångligt. Äppel förklarade det hela för mig när vi gick till förskolan och jag känner att jag bör dela med mig av mina nya kunskaper.
Det är Kung Vinter som gör så att det snöar. Ibland kommer det snö om man ropar på honom. Och mycket riktigt. Just när Äppel hade berättat detta föll en massa snö från träden rakt ner på oss.
Att det glittrar så fint i snön är däremot Drottning Snös förtjänst. Den som sedan smälter snön är Gumman Tö. Det kan vara bra att hon smälter bort så där lite lagom så det inte blir för mycket. Går hon för hårt fram får man ropa: Gumman Tö, Gumman Tö, sluta smälta bort vår snö!
Det är Kung Vinter som gör så att det snöar. Ibland kommer det snö om man ropar på honom. Och mycket riktigt. Just när Äppel hade berättat detta föll en massa snö från träden rakt ner på oss.
Att det glittrar så fint i snön är däremot Drottning Snös förtjänst. Den som sedan smälter snön är Gumman Tö. Det kan vara bra att hon smälter bort så där lite lagom så det inte blir för mycket. Går hon för hårt fram får man ropa: Gumman Tö, Gumman Tö, sluta smälta bort vår snö!
torsdag 12 mars 2009
Utmaningen: vecka två
Den här veckan var jag inte lika sent ute. Så redan i förrgår hade jag det här hjärtat klart.
Utmaningen i det hela var att det var första gången jag virkade efter en engelsk beskrivning samt att jag aldrig tidigare har virkat något som börjar som två separata delar som sedan virkas ihop.
Kul! Nya möjligheter öppnar sig.
Utmaningen i det hela var att det var första gången jag virkade efter en engelsk beskrivning samt att jag aldrig tidigare har virkat något som börjar som två separata delar som sedan virkas ihop.
Kul! Nya möjligheter öppnar sig.
onsdag 11 mars 2009
Svettig utflykt
Äppel gillar att göra samma sak som mamma och pappa. Oavsett om han kan eller ej. Han läser tidningen och brukar också berätta för oss vad det står i receptet när vi lagar mat.
På morgnarna innan vi går till förskolan brukar han kontrollera termometern. Och så konstaterar han att det är åtta, fjorton eller sitton are.
Idag när jag kollade var det -6,5 are. Märkligt, tänkte jag. Det kändes verkligen inte så kallt när vi var ute och röjde fram bilen före lunch. Men det kunde väl bero på att jag jobbade så hårt med att borsta och skotta. I pulkabacken kan det dock bli kallt så jag förberedde oss väl med ullstrumpor och varm saft.
Bilens termometer visade 2 are. Plus. Först då mindes jag att det faktiskt har hänt förut att Äppel har pillat på termometern så den visar något gammalt min-värde.
Det blev svettigt i pulkabacken.
På morgnarna innan vi går till förskolan brukar han kontrollera termometern. Och så konstaterar han att det är åtta, fjorton eller sitton are.
Idag när jag kollade var det -6,5 are. Märkligt, tänkte jag. Det kändes verkligen inte så kallt när vi var ute och röjde fram bilen före lunch. Men det kunde väl bero på att jag jobbade så hårt med att borsta och skotta. I pulkabacken kan det dock bli kallt så jag förberedde oss väl med ullstrumpor och varm saft.
Bilens termometer visade 2 are. Plus. Först då mindes jag att det faktiskt har hänt förut att Äppel har pillat på termometern så den visar något gammalt min-värde.
Det blev svettigt i pulkabacken.
Olika viljor
Jaha, flera decimeter snö alltså. Inte riktigt vad jag drömde om. Nog för att jag gillar att åka längdskidor, men det känns för sent på säsongen för att komma igång med det nu.
Så det är bara att göra det bästa av situationen.
Sitta inne och läsa och dricka kaffe, tänker jag. Gå ut och åka pulka, tänker Äppel.
Suck. Inte kan jag missunna honom det.
Äppel vinner.
Så det är bara att göra det bästa av situationen.
Sitta inne och läsa och dricka kaffe, tänker jag. Gå ut och åka pulka, tänker Äppel.
Suck. Inte kan jag missunna honom det.
Äppel vinner.
tisdag 10 mars 2009
Härledningsförmåga
När Äppel säger något tänker jag ofta: vad har han fått det ifrån? Ibland tror jag mig kunna identifiera källan.
Äppel sover middag lite sporadiskt och om han bestämmer sig för att sova så lägger han sig helt enkelt för en lur på soffan. När jag senast skulle bädda om honom lite sade han:
- Jag lägger mig så här så att jag kan se ut genom fönstret. Annars blir jag sjuk.
Detta uttalande kopplade jag efter lite funderande till att hans morfar sade att han måste se ut genom rutan när han åker bil för att inte må illa.
Äppel sover middag lite sporadiskt och om han bestämmer sig för att sova så lägger han sig helt enkelt för en lur på soffan. När jag senast skulle bädda om honom lite sade han:
- Jag lägger mig så här så att jag kan se ut genom fönstret. Annars blir jag sjuk.
Detta uttalande kopplade jag efter lite funderande till att hans morfar sade att han måste se ut genom rutan när han åker bil för att inte må illa.
Snabb replik
Det såg ganska lustigt ut strax före läggdags när Äppel satt på toaletten och Päppel satt på pottan och båda var iklädda endast strumpor.
- Titta, här sitter två strumpmonster, sade jag.
- Titta, här står två toffelmonster, svarade Äppel blixtsnabbt.
Maken och jag tittade på våra fötter och skrattade.
- Titta, här sitter två strumpmonster, sade jag.
- Titta, här står två toffelmonster, svarade Äppel blixtsnabbt.
Maken och jag tittade på våra fötter och skrattade.
måndag 9 mars 2009
Längtan till sommaren
Tuppen gol när vi passerade på väg till förskolan.
- God morgon tuppen, sade Äppel. Har du sovit gott? Vi kommer snart tillbaka. Vi skall bara gå och plocka lite hallon.
Undrar vem han försökte lura. Tuppen eller sig själv?
- God morgon tuppen, sade Äppel. Har du sovit gott? Vi kommer snart tillbaka. Vi skall bara gå och plocka lite hallon.
Undrar vem han försökte lura. Tuppen eller sig själv?
söndag 8 mars 2009
Bortbyting
Vi har fått en ny familjemedlem! Det är en liten tös som plötsligt bor här hemma. Som interagerar och kommunicerar med familjen genom en massa gester och ett och annat ord.
Härom dagen frågade jag henne om vi skulle gå upp och väcka Äppel och fråga om han ville se på Laban. Hon nickade glatt. När jag sedan gjorde ett ärende till arbetsrummet för att hämta något först blev hon skogstokig och satt i hallen och gastade och pekade mot trappan som för att påminna mig om vad vi hade bestämt.
Vid matbordet pekar hon på vad hon vill ha och visar tydligt när det är dags för påfyllning genom att sträcka fram tallriken och säga dlut eller tack, tack.
Hon skrattar och skämtar och visar upp nya färdigheter hela tiden. Hon klättrar i soffan, kör bobbycar och läser böcker.
Det är en go liten unge. Men mystiskt nog försvann min bebis spårlöst när hon kom.
Härom dagen frågade jag henne om vi skulle gå upp och väcka Äppel och fråga om han ville se på Laban. Hon nickade glatt. När jag sedan gjorde ett ärende till arbetsrummet för att hämta något först blev hon skogstokig och satt i hallen och gastade och pekade mot trappan som för att påminna mig om vad vi hade bestämt.
Vid matbordet pekar hon på vad hon vill ha och visar tydligt när det är dags för påfyllning genom att sträcka fram tallriken och säga dlut eller tack, tack.
Hon skrattar och skämtar och visar upp nya färdigheter hela tiden. Hon klättrar i soffan, kör bobbycar och läser böcker.
Det är en go liten unge. Men mystiskt nog försvann min bebis spårlöst när hon kom.
Ekologiska leksaker
Det bidde ingen prinsesstårta...
Den första veckans utmaningspyssel gick inte riktigt som planerat.
Prinsesstårtan blev aningens toppig, men det går nog att få fason på den om jag stoppar den ordentligt. Jag tröttnade dock lite på den och lade den åt sidan medan jag virkade en ros. Där tog jag hjälp av ett mönster och nådde större framgång. Rosen är jag nöjd med, men den blev på tok för stor för tårtan. Så istället för att säga att resultatet blev en ofärdig tårta utan ros och botten säger jag att resultatet blev en mycket vacker ros. Å lite utmaning blev det trots allt. Det var länge sedan jag virkade något annat än fasta maskor.
Den här lilla spetsremsan blev...
... en vit ros.
Här pryder rosen grisen som jag virkade till guldgrisen Päppel förra året.
Presstopp!
Mina barn leker! Tillsammans!
De har haft roligt i flera minuter utan att det har spårat ur och blivit bråk och tårar. Halleluja!
De har haft roligt i flera minuter utan att det har spårat ur och blivit bråk och tårar. Halleluja!
lördag 7 mars 2009
Arbetsskada
Igår morse lät jag meddela Äppel att hans hår skulle klippas under kvällen.
- Skall jag gå till frisören?
- Nej, jag klipper dig själv.
- Jag vill gå till frisören.
- Vi kan leka att jag är frisör. Jag ordnar en frisersalong.
- Du är ingen frisör.
- Vi kan låtsas.
- Du har ju barn.
Jag har funderat på detta sedan dess. Kan frisörer inte få barn? Är det på grund av alla kemikalier de kommer i kontakt med?
- Skall jag gå till frisören?
- Nej, jag klipper dig själv.
- Jag vill gå till frisören.
- Vi kan leka att jag är frisör. Jag ordnar en frisersalong.
- Du är ingen frisör.
- Vi kan låtsas.
- Du har ju barn.
Jag har funderat på detta sedan dess. Kan frisörer inte få barn? Är det på grund av alla kemikalier de kommer i kontakt med?
fredag 6 mars 2009
Riktig utmaning
Jag tar den där utmaningen på största allvar.
Jag menar, skall det vara en utmaning så är det ju inte bara att plocka upp ett gammalt välbekant mönster och virka efter det. Nej nej, något man aldrig försökt sig på måste det såklart vara.
För min del blev första veckans utmaning frivirkning. Jag har nu påbörjat och lagt ner början till en vit liten maräng. Den blev alltför knölig och klumpig.
Nästa försök blir en rosa prinsesstårta. Får se om jag hinner skriva mer i helgen...
Jag menar, skall det vara en utmaning så är det ju inte bara att plocka upp ett gammalt välbekant mönster och virka efter det. Nej nej, något man aldrig försökt sig på måste det såklart vara.
För min del blev första veckans utmaning frivirkning. Jag har nu påbörjat och lagt ner början till en vit liten maräng. Den blev alltför knölig och klumpig.
Nästa försök blir en rosa prinsesstårta. Får se om jag hinner skriva mer i helgen...
Fynd
Igår gjorde jag ett klipp. Jag köpte något till tio procent av marknadsvärdet. Det hade varit häftigt om det var ett hus eller en bil. Vilka pengar jag hade sparat.
Tyvärr var det bara en av Hirams kokböcker. Än dock. Exakt samma bok gick för 206 kronor på Tradera i förra veckan och nu hittade jag den för Köp nu-pris: 20 kronor.
Ibland skall man ha tur. Speciellt om man har fått sitt livs första P-bot dagen innan*.
* Självklart kommer jag överklaga.
Tyvärr var det bara en av Hirams kokböcker. Än dock. Exakt samma bok gick för 206 kronor på Tradera i förra veckan och nu hittade jag den för Köp nu-pris: 20 kronor.
Ibland skall man ha tur. Speciellt om man har fått sitt livs första P-bot dagen innan*.
* Självklart kommer jag överklaga.
torsdag 5 mars 2009
Gyttjebad
När maken hämtade Äppel på förskolan hade han just simmat i en vattenpöl. Äppel alltså. Inte maken. Den sistnämnda skulle aldrig komma på idén. Han är redan djupt bekymrad över hur han skall kunna hämta barnen i framtiden när han kommer från jobbet och inte har oömma jeans på sig. Men nog om det.
När jag var på föräldramöte ikväll dök det upp ett par totalt lertäckta vantar som också visade sig vara Äppels. Händelsen gav upphov till en liten road diskussion bland de andra föräldrarna. Äppel är visst känd för sina leriga ytterkläder. En mamma sade sig ha hört talas om dagens dopp det första hon gjorde när hon kom för att hämta. En pappa berättade att de var några stycken som en dag i höstas försökte gissa vilken färg Äppels jacka egentligen hade. De hade lyckats få den att stå för sig själv.
Nu är det inte så att vi inte tvättar kläderna om ni trodde det. Vi kör dem i maskinen hur ofta som helst, men de ser likadana ut på nolltid. Och det är faktiskt inte så att Äppel är någon lortgris heller egentligen.
Hans förklaring till dagens dopp i vattenpölen var ett bevis på motsatsen. Han behövde bara tvätta overallen eftersom den blivit så lerig.
När jag var på föräldramöte ikväll dök det upp ett par totalt lertäckta vantar som också visade sig vara Äppels. Händelsen gav upphov till en liten road diskussion bland de andra föräldrarna. Äppel är visst känd för sina leriga ytterkläder. En mamma sade sig ha hört talas om dagens dopp det första hon gjorde när hon kom för att hämta. En pappa berättade att de var några stycken som en dag i höstas försökte gissa vilken färg Äppels jacka egentligen hade. De hade lyckats få den att stå för sig själv.
Nu är det inte så att vi inte tvättar kläderna om ni trodde det. Vi kör dem i maskinen hur ofta som helst, men de ser likadana ut på nolltid. Och det är faktiskt inte så att Äppel är någon lortgris heller egentligen.
Hans förklaring till dagens dopp i vattenpölen var ett bevis på motsatsen. Han behövde bara tvätta overallen eftersom den blivit så lerig.
onsdag 4 mars 2009
Spark i baken
Jag tror att jag förvirkade mig lite förra vintern. Sedan dess har garner och nålar legat orörda. Så nu tänkte jag ta tillfället i akt och anmäla mig till en utmaning. Hoppas att man får haka på så här i sista minuten. Annars får jag väl se till att utmana mig själv istället.
Lika lön
Igår var maken och jag på ett jippo med information om strukturerade fonder, gratis wraps och dricka samt visning av filmen Män som hatar kvinnor.
Jag känner att det fanns två anledningar att gå dit. Antingen för att man har mycket pengar som man behöver hjälp att placera eller för att man inte har så mycket pengar och gillar gratisgrejer. Själv var jag mest där av den andra anledningen.
Jag undrar av vilket skäl min enhetschef var där.
tisdag 3 mars 2009
Ordskapare II
Ibland är Äppel bara för logisk. Eller vad sägs om ord som svampinjon och klapplådera?
söndag 1 mars 2009
Pust
Det är ganska skönt att vara hemma igen. Tycker Päppel och jag i allafall. Päppel är helt enkelt nöjd över att kunna röra sig fritt utan att behöva krocka med personer hon inte känner så väl och jag är nöjd över att slippa bära runt på nämnda mammagris hela tiden. Det känns fantastiskt att kunna gå ut ur ett rum utan att riskera att traumatisera ungen.
Äppel är nog också glad över att vara hemma. För att det betyder att han har tagit sig igenom den fruktansvärda bilturen. 50 mil i bil är för en treåring ren tortyr. Annars har han haft hur roligt som helst. Inte bara med all uppmärksamhet från morfar och hans fru. Igår fick han dessutom härja loss med elva månader äldre Amanda. Ett tag sprang de omkring spritt språngande nakna för att de lekte att det var kväll och de skulle gå och lägga sig och sova.
Amanda introducerade också Äppel i prinsessvärlden.
- Nu skall vi leka Törnrosa, deklarerade hon.
- Trosa?
- Nej, Törnrosa. Jag skall ha den här klänningen.
- Vad kan jag ha?
- Du kan vara drottning.
- Vad har man då?
- Den här.
Jag vet inte om Äppel förstod att han blev lurad, men han nöjde sig inte med att hålla i en simpsonfigur medan Amanda hade tjusig rosa klänning med gulddetaljer. Som tur var letade Amandas mamma fram en röd blåsa med svarta spetsar.
Äppel är nog också glad över att vara hemma. För att det betyder att han har tagit sig igenom den fruktansvärda bilturen. 50 mil i bil är för en treåring ren tortyr. Annars har han haft hur roligt som helst. Inte bara med all uppmärksamhet från morfar och hans fru. Igår fick han dessutom härja loss med elva månader äldre Amanda. Ett tag sprang de omkring spritt språngande nakna för att de lekte att det var kväll och de skulle gå och lägga sig och sova.
Amanda introducerade också Äppel i prinsessvärlden.
- Nu skall vi leka Törnrosa, deklarerade hon.
- Trosa?
- Nej, Törnrosa. Jag skall ha den här klänningen.
- Vad kan jag ha?
- Du kan vara drottning.
- Vad har man då?
- Den här.
Jag vet inte om Äppel förstod att han blev lurad, men han nöjde sig inte med att hålla i en simpsonfigur medan Amanda hade tjusig rosa klänning med gulddetaljer. Som tur var letade Amandas mamma fram en röd blåsa med svarta spetsar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)