Pust

Det är ganska skönt att vara hemma igen. Tycker Päppel och jag i allafall. Päppel är helt enkelt nöjd över att kunna röra sig fritt utan att behöva krocka med personer hon inte känner så väl och jag är nöjd över att slippa bära runt på nämnda mammagris hela tiden. Det känns fantastiskt att kunna gå ut ur ett rum utan att riskera att traumatisera ungen.

Äppel är nog också glad över att vara hemma. För att det betyder att han har tagit sig igenom den fruktansvärda bilturen. 50 mil i bil är för en treåring ren tortyr. Annars har han haft hur roligt som helst. Inte bara med all uppmärksamhet från morfar och hans fru. Igår fick han dessutom härja loss med elva månader äldre Amanda. Ett tag sprang de omkring spritt språngande nakna för att de lekte att det var kväll och de skulle gå och lägga sig och sova.

Amanda introducerade också Äppel i prinsessvärlden.

- Nu skall vi leka Törnrosa, deklarerade hon.
- Trosa?
- Nej, Törnrosa. Jag skall ha den här klänningen.
- Vad kan jag ha?
- Du kan vara drottning.
- Vad har man då?
- Den här.

Jag vet inte om Äppel förstod att han blev lurad, men han nöjde sig inte med att hålla i en simpsonfigur medan Amanda hade tjusig rosa klänning med gulddetaljer. Som tur var letade Amandas mamma fram en röd blåsa med svarta spetsar.