Jag har fått en del kommentarer om vilka rara och bedårande barn jag har. Jag är beredd att hålla med, men för att ni inte skall tro att mitt liv alltid är en dans på rosor måste jag föra till protokollet att de båda befinner sig i något slags trotsålder.
Det förkommer utbrott här. Varje dag. Ibland helt oanade och oförutsägbara. De kan till exempel utlösas av att en förälder tar fram mjölken, som treåringen helt i tysthet hade planerat att göra. Det kan också vara en ettåring som blir skogstokig för att hon inte får ha sandaler på sig i ösregn.
Låt mig förresten berätta om onsdagens dammsugarincident:
Mamma dammsuger. Två tjänstvilliga barn klänger runt benen och gastar och vill genast att det skall bli deras tur. Äppel får första rundan. Han gör ett utmärkt jobb i delar av hallen, tröttnar sedan och stänger av. Då får Päppel chansen. Äppel ändrar sig genast och vill fortsätta. Därför stänger han av dammsugaren när Päppel bara hunnit ta några rejäla tag. Nu är båda barnen märkbart irriterade. Eftersom Äppel stängde av får Päppel hjälpa till att trycka in sladden så att mamma kan ställa undan leksaken. Äppel skriker, vrålar och kastar sig på golvet i ungefär en kvart efter att ha blivit så orättvist behandlad.
Nu får dammråttorna härja fritt här hemma ett tag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar