Jag önskar att jag bakade kanelbullar oftare. Det doftar ljuvligt, smakar ännu bättre och det är så underbart att ha hembakt i frysen när fikatillfällena dyker upp.
Tyvärr tycker jag att det är så jobbigt att kavla, smöra och trixa ihop de små rackarna. Men inte alls lika jobbigt som jag inbillar mig i förväg. Det var inte så stor ansträngning att tillverka de 45 godbitar som nu svalnar på galler.
Nedrans otur att 30 av dem skall skänkas till förskoleavslutningen.
Jag måste baka fler. Snart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Bullar kan man aldrig få för många av! Mums att ha i frysen...
Jag och maken skrattade roade oss just kungligt åt din ochdin mans konversation angående lampan som låg i köket, på väg till förrådet! Hahaha, tack för att ni bevisat att det finns fler som har det som vi!
Vi kanske skall lägga ut mer av vår konversation. :) Alltid blir väl någon glad över att läsa om andras stolligheter.
åååh mums. jag minns inte när sist vi bakade bullar hemma. jag brukar ha en påse kanelbular ur frysdisken hemma för de där oväntade fikagästerna. min mamma bakade både var och varannan dag och det var så mysigt. tyvärr reagerar maken på gluten så det känns alltid lite elakt att baka sånt som han inte kan äta..
Skicka en kommentar