Jag fjantade mig lite när jag lade upp spaghetti till Äppel.
- Hår, sade jag.
- Näeh.
- Jo, det ser ut som hår.
- Nej, mamma. Säg inte så.
- Är det inte trevligt? frågade jag och hann tänka att nu blir jag uppläxad av min välartade son.
- Det är bajs. Kiss och bajs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
haha! :D han såg sin chans och tog den!!
Precis. Nu är det accepterat att snacka strunt och leka med maten, typ.
Dina barn är ju helt underbara och du lyckas alltid skriva underfundigt och käleksfullt om dem!
Tack för din snälla kommentar. Jag gör så gott jag kan, men ibland tryter verkligen inspirationen hos mig också. Har faktiskt varit inne i en liten bloggsvacka de senaste veckorna, men så är det ju ibland. Försöker skriva lite om allt möjligt, men ändå utelämnar jag en hel del. Det är humorn som får bli det bärande kittet i bloggen liksom.
Skicka en kommentar