Jag var på spinning ikväll. Det var hemskt! Jag kan inte minnas att jag någonsin blivit så slutkörd. Nog för att det har blivit ett uppehåll på några veckor på grund av alla sjukdomar, men att det skulle kännas så här.
Min spinninginstruktör är tuff. Raksträcka innebär inte att man bara får trampa på lite lätt utan titt som tätt måste man ställa sig med låsta höfter och cykla på i snabbt tempo. I upp till en minut! Det svider. För klenisar finns ett alternativ: sitta ner och bara höja tempot. Jag sätter en heder i att stå varje gång. Nu är den bortblåst. Efter två gånger tjugo sekunder kroknade jag och på tredje omgången satt jag där. Som en riktig förlorare.
Åh, vad jag ville skrika: Jag är gravid! Jag är gravid!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar