Bernhard Schlinks roman Högläsaren är ett litet mästerverk.
Den 15-årige Michael har ett förhållande med Hanna, en mer än dubbelt så gammal kvinna. En kärleksaffär som tycks vara äkta för dem båda, men som ändå känns omöjlig. Hanna visar sig bära på hemligheter. Både uppenbara och oförutsägbara. Fasansfulla hemligheter som Michael får reda på genom en slump långt senare och som får honom att slitas mellan att fördöma och förstå.
Historien är fängslande och tänkvärd. Och absolut läsvärd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Filmen var grymt bra måste jag säga. Nu hade jag inte läst boken innan.
K Winslet vann en Oscar för rollen. Verkligen sevärd och tänkvärd. Hade tänkt mig att läsa boken, men hinner inte riktigt just nu. Kanske till hösten?
Jag tror att jag skall se den. Ville dock läsa boken först. Och nu kanske jag borde vänta ett litet tag så att jag inte blir besviken utifrån mina bilder.
Svårt det där med hur man skall göra när det finns både bok och film...
Med tanke på att det var Oscars involverat så är det nog ingen fara.
Annars brukar film baserad på böcke vara rätt skitdåliga. Även om man inte har läst boken innan.
Du: hokuspokusteorier när det gäller bäbben är nog ingen idé. Han/hon har bestämt sig för att det är varmt och gott där inne.
Jag har inte fullt så stor tilltro till Oscars. Fast här handlar det främst om att det kan vara svårt att se en film när man redan gjort sig egna bilder.
Nej, förlossningen kanske inte startar, men hur som helst skall bebisen ut så det skadar inte att den tar sig lite längre ner. Någon gång måste den göra det.
Skicka en kommentar