Mystiskt

Maken och jag alternerar, på grund av renoveringen, för tillfället mellan två sovplatser.

Den av oss som skall vara hemma med Päppel dagen efter sover med barnen i vårt sovrum. Jag som är bortskämd med barn som sover hela nätterna i sina sängar i eget rum tycker att det är riktigt mysigt att krypa ner i dubbelsängen bredvid Äppel på kvällarna och att höra Päppel snusa i spjälsängen strax intill.

Den som däremot skall upp i ottan och jobba får kvarta i matsalen där vi har ställt Äppels säng. Den är långt ifrån bekväm. Med träribbor och skumgummimadrass är det svårt att hitta en sovställning som fungerar i mitt tillstånd. Jag ligger på sidan och vaknar titt som tätt av att höften värker och tvingas vältra mig till andra sidan. Och så tillbaka igen en stund senare.

En fördel finns det dock med Äppels säng. Jag blir inte kissnödig när jag sover i den. När jag delar rum med barnen måste jag tassa upp så gott som varje natt, men i matsalen lider jag inte av minsta trängning.

Finns det någon logisk förklaring?