När vi någon gång är i stan en helg brukar jag bli lite avundsjuk på alla familjer som hänger i lekparkerna. Tänk att bo i lägenhet och ha så lite måsten att man hinner sådant.
Sedan kommer jag på att jag hatar att vara i lekparken. Jag avskyr att stå och gunga barn och att engagera mig i vems tur det är att ha den roligaste grävmaskinen i sandlådan.
Tacka vet jag att gå omkring och småpyssla på tomten medan ungarna bygger galna saker av gamla brädhögar och gräver upp grusplanen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag har inte små barn längre men jag håller absolut med dig. Att jämt vara hänvisad till offentliga parker när det var fint väder var ingen hit. Jag tyckte det var jätteskönt när vi köpte hus och fick egen trädgård. Man behöver ju inte jobba ihjäl sig i den.
Svar på din fråga har jag skrivit i kommentar på min blogg.
Skicka en kommentar