Hålla låda

På simskolan stod Äppel för underhållningen. Föräldrarna dröjde sig kvar under uppropet och lektionen i isvett så alla fick njuta av min sons kunskaper.

När simläraren frågade vad man ska ha med ut på isen skrek Äppel snabbt:
- Is...!!! Öhhh.... för att sedan inte komma ihåg mer av det svåra ordet isdubbar. Men han berättade i allafall glatt att hans mamma hade sådana. Sedan fångade något annat hans uppmärksamhet och han utbrast:
- Mamma, titta på väggen!

Lektionen stannade upp och alla i lokalen tittade på väggen och undrade vad han menade. Jag undrar det fortfarande.

Sedan återgick läraren till att prata om isvett och undrade vad man mer skulle ha med sig.
- Kooom..., försökte han som ledtråd.
- Kamera! skrek Äppel.
Det är ju bra att ha, men här syftade han på en kompis. Varför man skulle ha en sådan med förstod Äppel snabbt. Den kan såklart hjälpa till om man faller i vattnet.
- Ja visst, fortsatte instruktören. Eller om man ramlar och slår sig och kanske bryter ett ben. Då är det också bra att ha en kompis med.
- Då får kompisen ha med sig en rullstol, sade Äppel mycket begåvat.

Här började jag känna mig ganska generad och hade svårt att hålla inne värsta fnissanfallet. Jag funderade också på om de andra barnen var stumma eller om de helt enkelt inte fick en syl i vädret.