Vad var poängen med att jag lämnade en storgråtande Päppel på förskolan imorse när bussen ändå inte kom som den skulle? Jag hade kunnat sitta kvar och trösta henne och fixa de där byxorna som var knöliga under regnbyxorna.
Bra att komma ihåg till nästa gång.
måndag 19 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
usch så dumt - vissa morgnar önskar man att man inte klivit ur sängen!
Typ så.
Åh, ibland bara blir det så fel. Stress, stress, stress och ledsna barn. Sen vet man att ingen bryr sig om man kommer 10 minuter sent men man stressar lik förbannat.
En sådan bra reflektion. Jag tänker ta med mig den till en annan gång när jag stressar vidare för fort...
Skicka en kommentar