Efter en och en halv månad med smakportioner utan att Pirum svalt en enda tugga testade vi det som man inte får göra. FRUKTPURÉ.
Alla småbarnsföräldrar med självaktning vet att bebisar MÅSTE äta rotfuktspuréer innan man går på efterrätterna. Det har BVC-tanten sagt. Och kanske kungen också.
Nu är det så att vår BVC-sköterska är lite våghalsig och det var faktiskt hon som föreslog att vi skulle ge Pirum något mer halkigt och sött än sträva rotfrukter. Jag själv hade ALDRIG vågat bryta mot denna heliga bestämmelse.
Första dan satt Pirum med lika stängd mun som vanligt, men det jag lyckades peta in slank faktiskt ner och på tredje dagen gapade hon frivilligt. Efter det har hon dessutom lyckats svälja en och annan tugga av både gröt och palsternacka.
Nu skulle jag inte direkt säga att hon kastar i sig maten. Men det är gigantiska kliv framåt.
Och ny färg på bajset är ju konkret resultat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
härligt! jag fintade busan med rotfruktspuré längst in på skeden och sen smarrofruktpuré ytterst!
Min BVC-tjej sa att det där med att inte ge sött i början för att de inte ska få en sweet tooth bara var larv. Inget är sötare än bröstmjölken så sött är de redan inkörda på :)
Yllet - varannan sked är också en klassiker. Efter de har börjat med rotsakspuréer såklart. :)
lisa - det ligger något i det.
Jag la ner att testa efter ett par gånger, hon var helt klart inte intresserad ändå. Nästa gång var det helt andra glupska tendenser vill jag lova.
Men det är ju lite sent nu.
Det vet du väl att vad BVC säger är det ÄNDA rätta! :-)
Skicka en kommentar