För precis ett år sedan var det slut på en olidlig väntan. Pirum var beräknad till den 6 juli, men hade fortfarande inga planer på att komma ut drygt två veckor senare.
Jag blev igångsatt vid tvåtiden, fick snabbt värkar, men det hände inte så mycket... förrän vid tjugo över fem. Då sade det bara pang och värkarna blev fruktansvärt intensiva. Jag fick panik. Strax innan hade de konstaterat att jag var öppen fyra-fem centimeter och det fanns inte en chans att jag skulle stå ut de timmar förlossningen kunde ta. Trodde jag. 25 minuter senare låg Pirum på min mage.
Både väntan och smärtan är förlåten. Vi har världens finaste ettåring här hemma.
onsdag 21 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Grattis till lilla 1:åringen. Vi har en snart vi med.
Kram
Skicka en kommentar