Förutsägbart

Päppel och jag satt i ett väntrum på Vårdcentralen och underhöll folk idag. Det var ärligt talat mest hon som stod för underhållningen. Hon flyttade sig när en farbror satte sig bredvid henne och kommenterade en och annan väntande. Till exempel insisterade hon ljudligt på att en kvinna var Irmas mamma. Annars babblade hon oavbrutet så där lite allmänt.

- Mamma, vet du?
- Näeh.
- Mamma, vet du?
- Nej.
- Mamma, vet du?
- Nej.
- Varför säger du nej hela tiden?
- För att jag inte vet.
- Jo, du vet.
- Öh, nej?
- Jo.
- Okej, jag vill veta.
- Mamma, vet du?
- Jaaa?
Och så viskade hon finalen:
- En gång ramlade jag på dagis.

Okej. Hon hade rätt. Det visste jag. För det berättar hon flera gånger varje dag för alla som kan tänkas vilja höra på.