Det känns så skönt att sitta här och bara titta när maken kämpar med att slå in sina julklappar. Det är så det är när man är ut i god tid... eller kanske när man slipper köpa klappar till hela släkten.
Jag kanske borde bocka av Njuta av julfriden från listan. Jag borde definitivt sluta äta nötter i allafall.
måndag 22 december 2008
Det är den åldern
Det ljuder skönsång här hemma:
- Bajs och kiss, bajs och kiss.
- Äppel, du får gå någon annanstans och sjunga det där. Jag vill inte höra.
- Det är inte jag. Det är den här legogubben.
- Då får han gå någon annanstans.
- Han skall inte sjunga om bajs och kiss mer.
- Okej.
- Inte bajs, inte kiss. Inte bajs, inte kiss.
- Suck.
- Bajs och kiss, bajs och kiss.
- Äppel, du får gå någon annanstans och sjunga det där. Jag vill inte höra.
- Det är inte jag. Det är den här legogubben.
- Då får han gå någon annanstans.
- Han skall inte sjunga om bajs och kiss mer.
- Okej.
- Inte bajs, inte kiss. Inte bajs, inte kiss.
- Suck.
söndag 21 december 2008
Substitut
Maken har hela tiden trott att det betyder pappa när Päppel säger pappapappapp. Jag har tyckt att det är lite konstigt att hon så ofta gastar efter honom när hon är gnällig och han inte är i närheten.
Nu har jag dock upptäckt vad det betyder.
Napp.
Nu har jag dock upptäckt vad det betyder.
Napp.
Bråda dagar
Njuta av julfriden
lördag 20 december 2008
Självklart!
När vi var på julbord tog Äppel en närmare titt på restaurangens julgran. Han knackade ihärdigt på en julgranskula och utbrast:
- Det är inget riktigt äpple.
Lite lustigt tyckte jag. I och för sig kunde jag förstå att han tyckte att de påminde lite om äpplen, men inte förrän Ernst Kirchsteiger berättade att julgranskulorna faktiskt ersatte och symboliserar äpplen insåg jag hur logiskt det faktiskt är.
Alltså Äppel och Ernst. They are like this.
- Det är inget riktigt äpple.
Lite lustigt tyckte jag. I och för sig kunde jag förstå att han tyckte att de påminde lite om äpplen, men inte förrän Ernst Kirchsteiger berättade att julgranskulorna faktiskt ersatte och symboliserar äpplen insåg jag hur logiskt det faktiskt är.
Alltså Äppel och Ernst. They are like this.
Gravidklubben
Igår hade vi föräldragruppen på besök. Det var dem jag hängde med när Äppel var liten och vi har således ett gäng halvvilda treåringar nu. De är ihärdiga i den åldern. De ger sig liksom inte förrän de har dragit fram varenda leksak i hela huset och vräkt ut dem på golvet. De lyckades snoka rätt på lådor med prylar som jag ställt undan och de plockade lakan och till och med madrasser ur docksängen. De verkade ha riktigt kul!
I sommar kan vi återskapa mammagruppen så gott som intakt. Fyra av fem är gravida. De andra väntar tvåan. Jag känner mig lite som en barnfabrik.
I sommar kan vi återskapa mammagruppen så gott som intakt. Fyra av fem är gravida. De andra väntar tvåan. Jag känner mig lite som en barnfabrik.
torsdag 18 december 2008
Riktigt läskigt
Päppel är inte av den modiga sorten. Bland okända människor klättrar hon helst på mamma och aktar sig noga för att bli tvungen att hasa runt på golvet.
Om hon ser ett alltför stort gosedjur ryggar hon. Skulle gosedjuret dessutom falla framåt börjar hon skaka och gråta.
När Päppel vistas i samma rum som en hund är hon panikslagen. Det spelar ingen roll att hon hänger runt mammas hals och hunden inte ens når hennes fötter.
Stackars Päppel. Hon är verkligen rädd för allt som är okänt, lurvigt och rör sig. Jag börjar undra om det här med tomte verkligen är en bra idé.
Om hon ser ett alltför stort gosedjur ryggar hon. Skulle gosedjuret dessutom falla framåt börjar hon skaka och gråta.
När Päppel vistas i samma rum som en hund är hon panikslagen. Det spelar ingen roll att hon hänger runt mammas hals och hunden inte ens når hennes fötter.
Stackars Päppel. Hon är verkligen rädd för allt som är okänt, lurvigt och rör sig. Jag börjar undra om det här med tomte verkligen är en bra idé.
Julklappsskörd
Eftersom mina familjemedlemmar* är utspridda från Chile till Norrland i jul har vi bestämt att inte byta julklappar. Idag har jag därför med fasa insett att jag nog redan öppnat merparten av det jag kommer få. Och jag är inte helt nöjd. Här är min skörd:
1. Ett salt- och pepparset från Bodum med polisens logga diskret tryckt i nederkanten. Ganska fin julklapp, men inte direkt vad jag önskat mig.
2. En kokbok av Lisa Förare Winblad. Bra grej egentligen. Och jättetrevligt initiativ av Middagsfrid, men det är den tredje kokboken jag får sedan augusti och jag börjar mest få dåligt samvete över att jag aldrig tar mig tid att inspireras av dem.
3. En t-shirt från Neova med en stor åtta (8) på. Och därunder texten "Vi pelletseldare släpper ut 8 ton mindre koldioxid". I storlek L. Jag får bli väldigt desperat fram emot vecka 39 för att ta på mig den.
* Inte maken, Äppel och Päppel såklart utan mamma, pappa och syrrorna.
1. Ett salt- och pepparset från Bodum med polisens logga diskret tryckt i nederkanten. Ganska fin julklapp, men inte direkt vad jag önskat mig.
2. En kokbok av Lisa Förare Winblad. Bra grej egentligen. Och jättetrevligt initiativ av Middagsfrid, men det är den tredje kokboken jag får sedan augusti och jag börjar mest få dåligt samvete över att jag aldrig tar mig tid att inspireras av dem.
3. En t-shirt från Neova med en stor åtta (8) på. Och därunder texten "Vi pelletseldare släpper ut 8 ton mindre koldioxid". I storlek L. Jag får bli väldigt desperat fram emot vecka 39 för att ta på mig den.
* Inte maken, Äppel och Päppel såklart utan mamma, pappa och syrrorna.
Mammaliv
Ni kanske undrar varför jag bloggar så dåligt? Det är bara för att jag är ute och svirar så mycket.
Igår hann jag med BVC, lekträff i bollhörna och barnkalas. Nu skall jag strax rusa till MVC och sedan föreslog en annan mamma lunch i köpcentret. Då måste man ställa upp.
Någon nitisk kalenderslav kanske funderar på om inte jag borde jobba idag. Lugn, jag har koll. Jag har bytt till imorgon. Blir nog svårt att hinna blogga då också. Jag får försöka kompensera ikväll.
Igår hann jag med BVC, lekträff i bollhörna och barnkalas. Nu skall jag strax rusa till MVC och sedan föreslog en annan mamma lunch i köpcentret. Då måste man ställa upp.
Någon nitisk kalenderslav kanske funderar på om inte jag borde jobba idag. Lugn, jag har koll. Jag har bytt till imorgon. Blir nog svårt att hinna blogga då också. Jag får försöka kompensera ikväll.
tisdag 16 december 2008
Kurragömma
När jag var gravid med Päppel var det vissa som påstod att det syntes redan i vecka åtta. Riktigt så illa är det inte den här gången. Jag tycker inte alls att det är problem att dölja fast jag är i vecka tolv. Framåt kvällen är det i och för sig ganska skönt att puta med magen när jag skrotar omkring här hemma, men jag blev förvånad när Äppel plötsligt började känna på min mage.
- Mamma. Du har stor mage.
Jag kom helt av mig. Medan jag funderade på vad jag skulle svara kom något ännu mer oväntat:
- Är Päppel där inne?
- Mamma. Du har stor mage.
Jag kom helt av mig. Medan jag funderade på vad jag skulle svara kom något ännu mer oväntat:
- Är Päppel där inne?
Mammas pojke
Äppel älskar änglaspelet.
Hela eftermiddagen och kvällen ville han sitta i soffan och mysa och lyssna på klangen.
Åh, vilken stämning!
Hela eftermiddagen och kvällen ville han sitta i soffan och mysa och lyssna på klangen.
Åh, vilken stämning!
Julstök
För den som bryr sig berättar jag att den goda julstämningen fortsätter att utvecklas här hemma.
1. Sillfiléerna ligger i vatten och skall snart få en skön lag att simma vidare i.
2. Äppel och jag har dammsugit och tagit fram alla tomtar. Och änglaspelet! Jag älskar det. Maken kommer sucka när han ser det.
3. Mitt jultyg har kommit. Nu skall det bara fållas lite och sedan simsalabim kommer det kallas julduk.
4. Äppel går och sjunger någon sång om Maria.
Du bryr dig inte? Då skulle du inte ha läst. Rubriken gav faktiskt ett hum om vad inlägget handlade om.
1. Sillfiléerna ligger i vatten och skall snart få en skön lag att simma vidare i.
2. Äppel och jag har dammsugit och tagit fram alla tomtar. Och änglaspelet! Jag älskar det. Maken kommer sucka när han ser det.
3. Mitt jultyg har kommit. Nu skall det bara fållas lite och sedan simsalabim kommer det kallas julduk.
4. Äppel går och sjunger någon sång om Maria.
Du bryr dig inte? Då skulle du inte ha läst. Rubriken gav faktiskt ett hum om vad inlägget handlade om.
Prinsesståg
Nu måste jag publicera de sista Lucia-anekdoterna innan det blir för inaktuellt.
Igår morse fick Äppel syn på stjärngossestruten och föreslog att vi skulle gå luciatåg igen. Jag sade att vi inte hann med det eftersom vi strax skulle gå till förskolan.
- Men vi kan gå efter jobbet*, föreslog Äppel.
- Det är pappa som hämtar dig idag, men du kan fråga honom om ni kan gå.
- Då skall jag vara stjärngosse. Pappa kan vara prinsessa.
- Vänta till jag kommer hem så jag kan titta.
På förskolan fick föräldrar och syskon vara kvar en stund för att se luciatåget. En klass från skolan kom och lussade. Vi pratade om detta senare vid middagen.
- Har du berättat för pappa att det kom ett luciatåg till jobbet? frågade jag.
- Åh, var det fint? frågade maken.
- De gick in med skorna på, svarade Äppel. Visst gjorde de mamma?
- Det kanske de gjorde, men det var nog för att de inte kunde ta av sig skorna när de hade ljus i händerna.
- Men hon som var blå kunde ta av skorna, invände Äppel. Hon hade bara ljus på huvudet.
- Hon som var blå? reagerade maken.
- Öööh. Alltså Lucian såg indisk ut.
* Varken dagis eller förskola är godkäda begrepp här hemma. Äppel rättar alltid. Jobbet skall det vara.
Igår morse fick Äppel syn på stjärngossestruten och föreslog att vi skulle gå luciatåg igen. Jag sade att vi inte hann med det eftersom vi strax skulle gå till förskolan.
- Men vi kan gå efter jobbet*, föreslog Äppel.
- Det är pappa som hämtar dig idag, men du kan fråga honom om ni kan gå.
- Då skall jag vara stjärngosse. Pappa kan vara prinsessa.
- Vänta till jag kommer hem så jag kan titta.
På förskolan fick föräldrar och syskon vara kvar en stund för att se luciatåget. En klass från skolan kom och lussade. Vi pratade om detta senare vid middagen.
- Har du berättat för pappa att det kom ett luciatåg till jobbet? frågade jag.
- Åh, var det fint? frågade maken.
- De gick in med skorna på, svarade Äppel. Visst gjorde de mamma?
- Det kanske de gjorde, men det var nog för att de inte kunde ta av sig skorna när de hade ljus i händerna.
- Men hon som var blå kunde ta av skorna, invände Äppel. Hon hade bara ljus på huvudet.
- Hon som var blå? reagerade maken.
- Öööh. Alltså Lucian såg indisk ut.
* Varken dagis eller förskola är godkäda begrepp här hemma. Äppel rättar alltid. Jobbet skall det vara.
måndag 15 december 2008
Influerad av tevevåld
Nu kommer jag att lägga fram bevis för att barn påverkas av våld på teve.
I helgen var Äppel hos farmor och farfar och hade där fått se två avsnitt av Tom och Jerry. Vi pratade lite om det i bilen när vi åkte därifrån.
- Såg du på Tom och Jerry?
- Tom och Jerry?
- Ja, på teve. Katten och musen.
- Det kom en hund och mosade katten.
- Oj, men det var bara på låtsas.
En stund senare skulle vi promenera upp för en lång backe och Äppel drog igång en lång monolog:
- Oj, skall vi så högt? Mamma, tänk om Päppel var med. Du kanske skulle bära henne och så tappade du henne. Då ramlade hon ner för hela backen. Sedan kom det blod. Det kom en stor lastbil och körde på henne. Och mosade henne. Med hjulet.
Där någonstans fick vi tyst på honom. Och jag bannlyser härmed Tom och Jerry för de närmsta åren.
I helgen var Äppel hos farmor och farfar och hade där fått se två avsnitt av Tom och Jerry. Vi pratade lite om det i bilen när vi åkte därifrån.
- Såg du på Tom och Jerry?
- Tom och Jerry?
- Ja, på teve. Katten och musen.
- Det kom en hund och mosade katten.
- Oj, men det var bara på låtsas.
En stund senare skulle vi promenera upp för en lång backe och Äppel drog igång en lång monolog:
- Oj, skall vi så högt? Mamma, tänk om Päppel var med. Du kanske skulle bära henne och så tappade du henne. Då ramlade hon ner för hela backen. Sedan kom det blod. Det kom en stor lastbil och körde på henne. Och mosade henne. Med hjulet.
Där någonstans fick vi tyst på honom. Och jag bannlyser härmed Tom och Jerry för de närmsta åren.
söndag 14 december 2008
Mansslukerskan
När Äppel var bebis lekte han med fina skallror, mjuka böcker och annat anpassat för riktigt små människor. Han hade i och för sig inget val. Det var det som fanns i vårt nyblivna barnhem.
Päppel däremot har ett helt annat utbud. Det finns bilar, dockor, kastruller, duplo, klossar och saker för att fylla en mindre affär. Antingen har hon varit väldigt tidig och sofistikerad i sina val eller också är leksaker för något äldre barn egentligen roligast för de minsta också. Hon sitter ofta och vispar i någon bunke, brummar runt med en liten bil eller kastar duplobitar omkring sig.
Allra allra mest gillar Päppel duplogubbarna. De är tydligen inte bara roliga utan dessutom väldigt goda. Man ser henne nämligen alltsom oftast med ett par ben stickande ut ur munnen medan hon rumphasar omkring här hemma.
Päppel däremot har ett helt annat utbud. Det finns bilar, dockor, kastruller, duplo, klossar och saker för att fylla en mindre affär. Antingen har hon varit väldigt tidig och sofistikerad i sina val eller också är leksaker för något äldre barn egentligen roligast för de minsta också. Hon sitter ofta och vispar i någon bunke, brummar runt med en liten bil eller kastar duplobitar omkring sig.
Allra allra mest gillar Päppel duplogubbarna. De är tydligen inte bara roliga utan dessutom väldigt goda. Man ser henne nämligen alltsom oftast med ett par ben stickande ut ur munnen medan hon rumphasar omkring här hemma.
Julhelg
Jag börjar komma i stämning!
Helgen inleddes alltså med luciatåg. Äppel vaknade dock halv sju så det slutade med att han och jag lussade för de andra. Lika bra var det för vi upptäckte att maken inte kunde stå raklång med stjärngossestruten i sovrummen. Vår sammanlagda utstyrsel var ett lucialinne, en pyjamas, en strut och två levande ljus. Framträdandet bestod av första versen av Natten går tunga fjät. Så man kan nog sammanfatta det som ett minimalistiskt luciatåg.
Efter det har helgen fortsatt i julens tecken. Glöggbjudning på lördag och därefter nygriljerad skinka på vörtbröd och idag eskalerade det hela med julbord. Efter det var jag så i stämning att jag införskaffade lite sillfiléer för vidare bearbetning under veckan.
Jag börar känna mig redo för att jula loss helt enkelt! Blir nog till att pynta, laga mat och handla klappar hela veckan om jag skall upprätthålla nivån.
Helgen inleddes alltså med luciatåg. Äppel vaknade dock halv sju så det slutade med att han och jag lussade för de andra. Lika bra var det för vi upptäckte att maken inte kunde stå raklång med stjärngossestruten i sovrummen. Vår sammanlagda utstyrsel var ett lucialinne, en pyjamas, en strut och två levande ljus. Framträdandet bestod av första versen av Natten går tunga fjät. Så man kan nog sammanfatta det som ett minimalistiskt luciatåg.
Efter det har helgen fortsatt i julens tecken. Glöggbjudning på lördag och därefter nygriljerad skinka på vörtbröd och idag eskalerade det hela med julbord. Efter det var jag så i stämning att jag införskaffade lite sillfiléer för vidare bearbetning under veckan.
Jag börar känna mig redo för att jula loss helt enkelt! Blir nog till att pynta, laga mat och handla klappar hela veckan om jag skall upprätthålla nivån.
Godispremiär
Äppel har aldrig fått godis. Det är egentligen ingen stor grej. Vi tycker helt enkelt att det är lika bra att vänta så länge det fungerar.
För Äppel har det blivit naturligt. På samma sätt som vuxna dricker vissa drycker som inte är för små barn så är en del ätbara saker ockå förbehållet dem. Det har i och för sig lett till en del lustiga uttalanden från Äppels sida. Inför treårsdagen satt han t.ex. och spekulerade om sina kommande presenter:
- Jag kanske får russin. Eller kanske choklad. Då kan jag ge den till er.
Nu är Äppel dock bjuden på barnkalas i veckan och vi har sagt att om det blir godis kan vi inte neka honom när alla jämnåriga äter. Så när vi var på glöggkalas igår bestämde vi innan att vi lika gärna kunde kolla hur han reagerade med godis redan då.
Det började med att en lite äldre flicka visade honom att det fanns skumtomtar i en skål. Äppel tittade intresserat och lade tillbaka locket. En stund senare såg han samma tjej äta ischoklad och kläckte:
- Barn får inte äta choklad.
Vi förklarade att hon var lite större och att hon nog fick det för sina föräldrar. Sedan sade jag att han fick ta en skumtomte. Den glufsade han glatt i sig, men gick sedan och lekte igen. En stund senare kom han tillbaka och frågade om han fick lov att ta en till. Jag sade ja, men att det räckte sedan. Bara så. Det blev aldrig någon stor grej. Jag som hade förväntat mig en kille som inte skulle kunna slita sig från godisskålen.
För Äppel har det blivit naturligt. På samma sätt som vuxna dricker vissa drycker som inte är för små barn så är en del ätbara saker ockå förbehållet dem. Det har i och för sig lett till en del lustiga uttalanden från Äppels sida. Inför treårsdagen satt han t.ex. och spekulerade om sina kommande presenter:
- Jag kanske får russin. Eller kanske choklad. Då kan jag ge den till er.
Nu är Äppel dock bjuden på barnkalas i veckan och vi har sagt att om det blir godis kan vi inte neka honom när alla jämnåriga äter. Så när vi var på glöggkalas igår bestämde vi innan att vi lika gärna kunde kolla hur han reagerade med godis redan då.
Det började med att en lite äldre flicka visade honom att det fanns skumtomtar i en skål. Äppel tittade intresserat och lade tillbaka locket. En stund senare såg han samma tjej äta ischoklad och kläckte:
- Barn får inte äta choklad.
Vi förklarade att hon var lite större och att hon nog fick det för sina föräldrar. Sedan sade jag att han fick ta en skumtomte. Den glufsade han glatt i sig, men gick sedan och lekte igen. En stund senare kom han tillbaka och frågade om han fick lov att ta en till. Jag sade ja, men att det räckte sedan. Bara så. Det blev aldrig någon stor grej. Jag som hade förväntat mig en kille som inte skulle kunna slita sig från godisskålen.
fredag 12 december 2008
Kleopatras kam
Jag gillar Maria Ernestam. Jag blev både glad och förvånad när jag insåg att hon gett ut två böcker som jag inte läst. Nu har jag plöjt den första av dessa: Kleopatras kam.
Den levde upp till förväntningarna. Liksom de tidigare böckerna är den humoristisk och underfundig samtidigt som den ger en intressant inblick i karaktärernas tragiska förflutna och utmanar deras värderingar. Och självklart innehåller boken ett flertal oförutsedda skruvar!
Härligt att jag har Alltid hos dig att se fram emot.
Den levde upp till förväntningarna. Liksom de tidigare böckerna är den humoristisk och underfundig samtidigt som den ger en intressant inblick i karaktärernas tragiska förflutna och utmanar deras värderingar. Och självklart innehåller boken ett flertal oförutsedda skruvar!
Härligt att jag har Alltid hos dig att se fram emot.
Se nu nalkas Lucia
Jag har sett fram emot Luciamorgon. Mina barn är för små för att klä ut sig, sjunga och servera lussekatter. Därför tänkte jag passa på att göra det själv. Vem vet hur många år jag får göra det innan ungarna tar över.
Planen var att maken och jag skulle väcka dem med stämningsfull sång* och att vi sedan skulle fika framför Luciamorgon på teve. Men jag börjar tveka. Varför börjar det så vansinnigt tidigt? Är det sunt att ställa klockan på kvart i sju för att hinna med spektaklet?
* Från min sida i allafall. Jag tror tyvärr inte att maken kan några av sångerna.
Planen var att maken och jag skulle väcka dem med stämningsfull sång* och att vi sedan skulle fika framför Luciamorgon på teve. Men jag börjar tveka. Varför börjar det så vansinnigt tidigt? Är det sunt att ställa klockan på kvart i sju för att hinna med spektaklet?
* Från min sida i allafall. Jag tror tyvärr inte att maken kan några av sångerna.
torsdag 11 december 2008
Bästa hotet
Jag gillar inte hot som uppfostringsmetod. Fast ibland faller jag dit. Man är ju inte mer än människa.
Våra små är oftast änglar vid läggning. Vi lägger dem i varsin säng, släcker lampan och går ut. En stund senare sover de. Ibland kommer Äppel dock in i en busperiod. Just nu är en sådan. Någon sen kväll hittade vi honom skavfötters med Päppel i spjälsängen. Bedårande den gången när båda sov sött, men inte nästa dag när han höll igång så hon grät av trötthet. Vi tjatar om att han skall ligga stilla och tyst i sin säng, men inget hjälper. Lampor tänds, leksaker kastas omkring och det är inte tyst många minuter i taget.
Det är då trumfkortet kommer fram. Vi hotar med att flytta Päppel till vårt sovrum. Det räcker med att göra en ansats att bära iväg spjälsängen så lovar Äppel att vara snäll som ett lamm och snart sover de lika sött som vanligt.
Våra små är oftast änglar vid läggning. Vi lägger dem i varsin säng, släcker lampan och går ut. En stund senare sover de. Ibland kommer Äppel dock in i en busperiod. Just nu är en sådan. Någon sen kväll hittade vi honom skavfötters med Päppel i spjälsängen. Bedårande den gången när båda sov sött, men inte nästa dag när han höll igång så hon grät av trötthet. Vi tjatar om att han skall ligga stilla och tyst i sin säng, men inget hjälper. Lampor tänds, leksaker kastas omkring och det är inte tyst många minuter i taget.
Det är då trumfkortet kommer fram. Vi hotar med att flytta Päppel till vårt sovrum. Det räcker med att göra en ansats att bära iväg spjälsängen så lovar Äppel att vara snäll som ett lamm och snart sover de lika sött som vanligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)