Och julen vara fram till påska...

Päppel kom instormande när jag stod i duschen.
- Mamma, var var vi i tisdags?
- Ööööhhh... vad menar du? Det är tisdag idag.
- Jag menar i fredags. När Pirum var hos farmor.
- Va? Vi var väl ingenstans i fredags?
- Jo, när Pirum var ensam hos farmor. Och vi var någon annanstans.
- Menar du när vi var på julbord?
- Ja! Just det! Julbord, utbrast hon glatt och sprang ut till Äppel för att säga vad det nu var hon hade tänkt säga när hon plötsligt hade stort behov av att använda ordet julbord.

Påhittiga tomtar

Ett par dagar före julafton utbrast Äppel att han visste vad han skulle ge mig i julklapp. Eftersom killen inte kan gå och handla själv och dessutom inte förfogar över några pengar gissade jag att han tänkte lova att vara ett snällt barn. Han höll dock tyst om sin överraskning ända till julklappsutdelningen drog igång. Då gick han fram till mig och viskade:
- Du och jag ska gå på bio.

Sedan viskade han till maken att de skulle gå på cirkus. Päppel var lite för generad för att gå runt och viska, men Äppel berättade hjälpsamt att hon och jag skulle gå på cirkus och att hon skulle ta med maken till lekplatsen.

Jag tar det som ett tecken på att de uppskattar att vi försöker se till att de får en del upplevelser av både oss och andra istället för bara en massa prylar.

Summering

Ursäkta uppehållet. Jag har haft fullt upp sedan sist.

Antal öppnade julklappar: 2.
Antal besök av tomten: 2.
Antal mil i bil: ca 100.
Antal mil i längdspåret: ca 8,5.
Antal längdskidslektioner: 1.
Antal kalorier i bullar, knäck, choklad och öl: miljontals.
Antal människor i resesällskap: 22.
Antal syskonbarn jag träffat för första gången: 1.

Uppskjutet

Jag vaknade natten till lördag med en liten torktumlare i magen. Min första tanke var att jag skulle missa julbordet. Först efter det slogs jag av att vi skulle få ställa in Äppels kalas igen. Jag är nog ingen riktigt god mor.

Redan igår var jag frisk, men kommer inte på något annat att berätta.

Eller jo förresten, vi har klätt granen! På vissa punkter är vi i fas.

Ännu en kräkresa

Igår var barnen lediga och vi passade på att göra en trevlig utflykt till Gamla stan. Först besökte vi, till Äppels stora förtjusning, Storkyrkan med Sankt Göran och krubban och sedan gick vi ett varv på julmarknaden. Därefter blev det lunch hos kusinerna innan det var dags att påbörja resan hemåt.

En trevlig utflykt så långt alltså.

På den fullsatta snigelbussen hem kräktes Pirum rakt ut i vagnen. Jag försökte låstas som ingenting och täckte över med en handduk. Även andra gången. Päppel satt mest och klagade över ont i magen. Vis av erfarenhet gav jag henne en påse att ha i knät. Den behövdes som tur var aldrig. Jag inser att situationen hade kunnat ge mig bussfobi för all framtid. Nu stannade den på otrevlig upplevelse som kan förträngas.

Antiklimax

Äppel kräktes i natt. Jag fick smyga upp imorse och byta ut russinen i dagens julkalenderpaket mot något oätbart.

Men det var det minsta problemet.

Inställt födelsedagskalas. Värre kan det nog inte bli för en femåring som längtat sedan i början av sommaren.

Ambitionsnivå

Julpynta redan till första advent för Äppels skull - check
Göra en paketkalender - check
Läsa Tomtemaskinen som julföljetong - check
Baka pepparkakor med barnen - check
Baka lussekatter - check
Gå på julbord med familjen - check
Gå på jobbets julfest - check
Skicka elektroniska julkort och ge den sparade summan till någon bättre behövande- check
Ta in gran redan kring Lucia eftersom vi reser bort på annandagen - check
Fixa en liten skinka till dagarna före jul - check
Bidra med några rätter till julbordet hos svärmor - check

Jag tycker att det känns ganska lugnt och harmoniskt faktiskt.