Jaha. På Sahlgrenska tyckte de att det var enklast att jag ringde fakturaenheten. När jag sade att det inte gick fick jag ett nummer till någon avdelning som har telefontid på onsdag mellan 10 och 12.
Jag tror att det här måste vara en taktik från deras sida. Till slut betalar man kanske av ren bekvämlighet.
Visar inlägg med etikett varning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett varning. Visa alla inlägg
fredag 19 augusti 2011
måndag 1 augusti 2011
Den farliga leken
Camilla Läckberg protesterade ganska stött när jag berättade att jag inte är så förtjust i deckargengren*. Hon tyckte att jag generaliserade för hårt och att det finns så många typer av deckare att man inte kan avfärda alla på en gång. Där ger jag henne rätt, men svenska kriminalromaner fortsätter jag att dra över en kam. Jag har läst Mankell, Marklund, Läckberg och flera andra och jag tycker fortfarande att det är samma platta språk, torftiga handling och löjliga intriger. Just själva mordgåtan kan väl roa mig som ren förströelse, men de där fåniga poliserna och deras knackiga relationer skulle jag gärna vara utan.
Den farliga leken av Mari Jungstedt är inget undantag. Det var kul att fundera en stund över vem mördaren var, men det var solklart redan efter halva boken så där försvann det nöjet. Jag lägger ännu en författare till handlingarna och låter meddela att jag inte är omvänd i frågan om svenska kriminalromaner.
* Och jag som ville förklara det bara för att hon inte skulle ta det personligt när jag gav hennes bok ett lågt betyg.
Den farliga leken av Mari Jungstedt är inget undantag. Det var kul att fundera en stund över vem mördaren var, men det var solklart redan efter halva boken så där försvann det nöjet. Jag lägger ännu en författare till handlingarna och låter meddela att jag inte är omvänd i frågan om svenska kriminalromaner.
* Och jag som ville förklara det bara för att hon inte skulle ta det personligt när jag gav hennes bok ett lågt betyg.
måndag 20 december 2010
Borta bäst
Den senaste boken vi läste i min bokcirkel var Borta bäst av Sara Kadefors. Jag jublade inte högt över valet och var ganska skeptiskt inställd från början. Det kan som bekant leda till en positiv överraskning, men tyvärr inte i det här fallet.
Boken behandlar ett tungt ämne på ett lättsamt sätt. Inledningsvis verkar det som att Sylvia har tappat greppet om livet, förlorat familj och vänner och nu bor i bilen utanför IKEA där hon utnyttjar gratisfaciliteterna. Tragiskt, kan tyckas. Det är bara det att hon faktiskt har ett helt förråd av svindyra designerprylar och att hennes familj är mer än villiga att hjälpa henne. Ändå stjäl hon och utnyttjar utsatta människor som om det handlade om överlevnad.
Jag tycker att boken är lam. Den förminskar problemet för de som verkligen lever ett utsatt liv utan hem och tillgångar. Den är dessutom fånigt naiv i sin beskrivning av relationerna människor emellan.
Boken behandlar ett tungt ämne på ett lättsamt sätt. Inledningsvis verkar det som att Sylvia har tappat greppet om livet, förlorat familj och vänner och nu bor i bilen utanför IKEA där hon utnyttjar gratisfaciliteterna. Tragiskt, kan tyckas. Det är bara det att hon faktiskt har ett helt förråd av svindyra designerprylar och att hennes familj är mer än villiga att hjälpa henne. Ändå stjäl hon och utnyttjar utsatta människor som om det handlade om överlevnad.
Jag tycker att boken är lam. Den förminskar problemet för de som verkligen lever ett utsatt liv utan hem och tillgångar. Den är dessutom fånigt naiv i sin beskrivning av relationerna människor emellan.
onsdag 9 december 2009
Det är smaken som räknas
Nu har jag gjort fiskbullar som de övriga i familjen skall äta imorgon. Eller ja, fiskröra kanske man skall kalla det. De så kallade bullarna föll liksom sönder i såsen.
Förlåt mina kära. Hoppas att det smakar.
Förlåt mina kära. Hoppas att det smakar.
måndag 15 juni 2009
Som det låter
Min make är expert på orkidéer. Fast egentligen har han nog bara tur. Hur som helst tror jag aldrig vi har haft en gäst som inte kommenterat orkidéerna här hemma och senast i helgen såg jag en besökare fotografera dem.
Under sommaren är min syster med familj bostadslösa och skall kaska runt på turné i landet. De har därför kommit på att de kan lämna sin orkidé på kollo i vårt hus. För besväret har maken fått förskottsbetalning: en tub kaviar och en tub med blandning av kaviar och kräftost.
Kaviar och kräftost! Det låter så äckligt så jag inte kunde hålla mig från att provsmaka.
Jag kan hålla mig från att prova igen.
Under sommaren är min syster med familj bostadslösa och skall kaska runt på turné i landet. De har därför kommit på att de kan lämna sin orkidé på kollo i vårt hus. För besväret har maken fått förskottsbetalning: en tub kaviar och en tub med blandning av kaviar och kräftost.
Kaviar och kräftost! Det låter så äckligt så jag inte kunde hålla mig från att provsmaka.
Jag kan hålla mig från att prova igen.
måndag 4 maj 2009
Förolämpning
Jag tyckte verkligen om bok.nu, men nu har vi helt klart en fnurra på tråden.
Sidan gissar att jag skulle ge Ur vulkanens mun en fyra. Av fem möjliga. Vem tar den mig för?
Sidan gissar att jag skulle ge Ur vulkanens mun en fyra. Av fem möjliga. Vem tar den mig för?
onsdag 22 april 2009
Den goda cirkeln är bruten
Jag har varit inne i ett stim av god litteratur. Varenda bok som jag har läst sedan jag startade bloggen har jag gladeligen tipsat om.
Nu har det dock kommit in en riktigt ful fisk: Ur vulkanens mun av Helena von Zweigbergk. Efter tredje sidan visste jag att det inte var värt att läsa vidare, men tvingade mig att göra det i allafall eftersom boken skall diskuteras på nästa bokträff. Det känns inget kul att komma dit och inte kunna delta i debatten. Nu ångrar jag å andra sidan att jag läste hela. Det hade varit värt att avstå debatten om man tänker på att jag istället slösade bort flera timmar på detta skräp.
Troligtvis blir det inte så mycket till diskussion ändå. Boken lämnar inget öppet utan skriver läsaren på näsan i all sin övertydlighet om den dåliga relationen, den skrala kassan, kontrasten mellan barnfamiljen och de glada unga resenärerna.
Bokens upplägg påminner starkt om en uppsats jag skrev om klassresan i femte klass. Jag beskrev noggrannt varenda detalj från när vi gick upp på morgonen till vilken mat vi åt vid varenda måltid. På samma sätt tycks von Zweigbergk ha problem med att sålla ut vad som kan vara intressant för läsaren och vad som bara blir tjatigt.
Nu har det dock kommit in en riktigt ful fisk: Ur vulkanens mun av Helena von Zweigbergk. Efter tredje sidan visste jag att det inte var värt att läsa vidare, men tvingade mig att göra det i allafall eftersom boken skall diskuteras på nästa bokträff. Det känns inget kul att komma dit och inte kunna delta i debatten. Nu ångrar jag å andra sidan att jag läste hela. Det hade varit värt att avstå debatten om man tänker på att jag istället slösade bort flera timmar på detta skräp.
Troligtvis blir det inte så mycket till diskussion ändå. Boken lämnar inget öppet utan skriver läsaren på näsan i all sin övertydlighet om den dåliga relationen, den skrala kassan, kontrasten mellan barnfamiljen och de glada unga resenärerna.
Bokens upplägg påminner starkt om en uppsats jag skrev om klassresan i femte klass. Jag beskrev noggrannt varenda detalj från när vi gick upp på morgonen till vilken mat vi åt vid varenda måltid. På samma sätt tycks von Zweigbergk ha problem med att sålla ut vad som kan vara intressant för läsaren och vad som bara blir tjatigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)