torsdag 16 februari 2012

Omfördelad

Jag har ju åkt skidor två gånger den senaste veckan. Vid båda tillfällena har jag liksom tappat balansen och satt mig på rumpan ett par gånger. Så har det inte varit tidigare.

Först tänkte jag att det var något med föret; väldigt halt och glatt på något sätt. Sedan insåg jag att jag nog har blivit mer baktung.

Så nu brottas jag med frågan om jag har blivit lättare kring magen eller tyngre kring baken.

tisdag 14 februari 2012

Inte helt genomtänkt

Jag tänkte åka skidor imorgon bitti. Då är det positivt att det kommer lite mer snö just nu. Jag håller tummarna för att någon entusiast är ännu tidigare än jag och spårar.

Jag får nog också hålla tummarna för att det inte snöar allt för mycket. Då kanske jag inte hittar mina skidor som jag lade på marken bakom förskolan.

Hur gick det här till?

Notera antalet inlägg de senaste dagarna. Det verkar nästan som att jag har börjat blogga igen. Kanske vänder det redan?

Pengar som pengar

- Vi har fått en faktura på två miljoner kronor, säger projektadministratören till projektledaren.
- Vet du vad det är?
- Neäh, svarar han.
- Det där hör nog till förstudien. Vi skickar den till IT-staben.

Jag kan inte låta bli att undra om de inte bara kan betala ut ett par mille till mig också när de ändå är igång. Det skulle vara en bra grundplåt.

måndag 13 februari 2012

Långt paket som är svårt att gömma

Igår körde jag säsongens första skidmil. Som vanligt är jag helbiten och undrar varför jag inte har kämpat mer för att komma ut tidigare.

Nu ska jag pressa ut så mycket skidtid jag bara kan. Jag tror att jag ska kunna trolla in ett pass onsdag förmiddag. Problemet är bara att jag blev tvungen att ta skidorna via kontoret, så nu sitter jag här och väntar på att kollegorna ska droppa in med oroliga blickar.

söndag 12 februari 2012

På rätt kurs

Det har varit en fantastisk helg! Den inleddes med kalas hos barnens kusin på fredag kväll. Barnen blev hämtade på förskolan och själv behövde jag bara ta mig själv från jobbet till min syster.

Lördag morgon åkte Äppel till hockeyn. Tjejerna och jag for på suzukiträff. Päppel ska börja spela cello och jag får också vara med.

Sedan kom finaste vännerna och besökte mig i lilla stugan där jag bor ensam. Efter promenad och middag sov de kvar och stannade på frukost. Sedan blev det utflykt med husspaning och skidåkning. Därefter hade jag gjort mig förtjänt av en semla från det lokala kondiset.

Nu sitter jag nöjd i min stuga och känner att jag klarar mig bra, trots allt. Imorgon hämtar jag barnen och kramar dem lite extra.

Utvärdering

Jag är på utflykt för att testa väsentligheter i ett område som jag kanske skulle kunna tänka mig att bo i. Hur funkar det att ta sig dit med buss? Hur långt är det till närmsta badplats? Kan man ta skidorna över axeln och gå till spåret?

Det gäller att börja med de viktigaste frågorna.

fredag 10 februari 2012

Baglady

Mina kollegor har frågat om jag tänker flytta in på kontoret. Den här veckan har jag, förutom de väskor med kläder och prylar som jag numera släpar hit och dit, haft med mig en cello och två rejäla kassar med böcker.

Deras oro är inte helt obefogad eftersom jag snart riskerar att stå utan bostad, men just för tillfället har allt flyttats vidare.

Imorse kände jag ändå att det var säkrast att ställa ifrån mig barnvagnen och kassen med systersonens födelsedagspaket i kapprummet för att slippa höjda ögonbryn.

tisdag 7 februari 2012

Uppåttjack

En och en halv timme lunch med kär vän.

Livet går vidare.

söndag 5 februari 2012

Det gör ont

Ni kanske undrar vad jag gör? För tillfället vabbar jag en del. Alla barnen har varit hemma ett tag med hosta och förkylning. Idag kom i alla fall de två äldsta iväg på barnkalas, men Pirum har lite ont i öronen och får stanna hemma imorgon också.

När barnen var borta passade vi på att träffa två olika mäklare för att diskutera försäljning av huset. Det känns helt overkligt. Jag som varit så lycklig över glaspartiet, de nya lyktstolparna, att gårdsplanen börjar bli fin och att vi har en så otroligt bra tvättstuga. Jag har verkligen svårt att förstå hur människor kan köpa hus, renovera och sälja. Själv älskar jag allt det som vi har åstadkommit både med och utan hantverkare.

Jag älskar det här huset. Och det här området. Vi har eliminerat en del av nackdelarna och till och med hittat en fläck med lite kvällssol. Det är här mina barn är födda och här de har sina traditioner. Jag grät när jag plockade undan julpyntet för sista gången och tänkte på hur glad Äppel hade varit när vi tog fram det och hur noggrann han var att placera varje sak där den brukade stå.

Jag vet att jag kommer att bli lycklig var som helst så länge jag har barnen med mig. Jag vet att vi kommer skapa nya traditioner och få ett ännu bättre liv. Just nu är det bara så svårt att föreställa sig.