måndag 31 augusti 2009

Omedveten

Visst kan det vara jobbigt med kräkbebisar, men de riskerar i allafall inte att växa fast i kläderna.

Jag upptäckte imorse att Pirum haft samma body i minst fyra dygn. Att hon hade den i torsdags vet jag med bestämdhet för då var vi och gjorde pass.

Bekännelser

Den första:
Igår kom Äppel in i köket där maken och jag satt och drack kaffe.

- Mamma, har du ätit kex? Det luktar kex.
- Ööööh... neeääh, ljög jag. Det är nog bara kaffet.

Den andra:
Enligt väderprognosen skulle det bli 18 grader idag. Inte hade jag räknat med att det skulle matchas med blåst och moln. Mina barn fick gå till förskolan i bara tröjor och hade nog behövt fleecetröjor.

Den tredje:
Äppel ville spela lottospel imorse. Det fanns inte tid till det så jag lovade att vi skulle göra det efter förskolan. Under dagen gömde jag spelet så att han skulle glömma bort det.

Gör dessa små incidenter mig till en dålig mamma? Vägs det i såfall upp av att jag har köpt ett fempack fingervantar på ICA Maxi idag?

söndag 30 augusti 2009

Gregorius

I somras läste jag Gregorius av Bengt Ohlsson. En enastående bok! Att skriva en roman med samma handling och samma karaktärer som Hjalmar Söderberg beskrivit hundra år tidigare känns utmanande. Bengt Ohlsson lyckas dock fullständigt. Hans version är lika fängslande, lika målande och lika vackert skriven. Jag älskar språket och miljöskildringarna. Jag fascineras också av hur Ohlsson har lyckats vända Gregorius till en så sympatisk person genom att låta läsaren sätta sig in i hans känslor och funderingar.

Jag ser nu fram emot att läsa Mordets praktik där Kerstin Ekman tillför historien ytterligare en dimension.

Matvrak

Storasyster har koll. Så fort Pirum säger minsta knyst utbrister Päppel:

- Mamma! Bebis! Hungi! Äta!

fredag 28 augusti 2009

Kräftor kräva mat

Kattmaten skall förhoppningsvis också leda till något gott: kräftor!

Efter fem års tvekan skall vi utnyttja vår fiskerätt i sjön nedanför vårt hus. Burar följde med huset. Den stora bromsklossen har varit betet. Man får inte använda fisk från annat vatten, men inte orkar vi stå här nere och meta först.

Så fick vi alltså tips om kattmat. Hoppas inte kräftorna hinner äta så mycket innan de skall ätas av mig!

Bläk

Jag är förkyld. Jättesnorig. Men jag har kommit på en positiv sak. Idag skall jag öppna en burk kattmat. Det har jag inte gjort på närmare tjugo år, men jag minns det som att det luktar riktigt illa. Det kan nog vara bra att ha lite nedsatt luktsinne.

Det går att hitta fördelar med nästan vad som helst.

Skitnervös II

Ingen kan minnas när Pirum bajsade sist. Det är minst en vecka sedan. Hur skall detta sluta?

onsdag 26 augusti 2009

Kalas

Jag och min stora trut. Igår lovade jag Äppel att vi skulle gå till skogen för att plocka blommor och blåbär idag. Och här bara vräker regnet ner.

Äppel ville ordna födelsedagskalas för sin pappa. Han kände sig lite snuvad igår. Vi hoppade över morgonuppvaktandet eftersom maken går till jobbet så tidigt och sedan firade vi med födelsedagsmiddag på restaurang utan Äppel och Päppel.

Nu tror jag att jag har reparerat den största skadan genom att sätta en chokladbollssmet* i händerna på honom.

Min stora trut kan nog komma till användning trots allt.



* Här har jag lyckats hålla tand för tunga varje gång jag har varit på väg att säga negerboll i Äppels närvaro. Egentligen vill jag säga det i ren protest eftersom jag inte menar något negativt med det och inte fattar varför folk skall värdera det så. Men det känns onödigt att en treåring lär sig ordet.

tisdag 25 augusti 2009

Alla goda ting blir professionell

Jag har börjat en kurs i journalistik. Roligt, tycker jag. Förhoppningsvis kommer ni märka stor utveckling hos mig som skribent.

Något ni definitivt kommer att märka är att det senare under läsåret dyker upp ett litet antal inlägg å kursens vägnar. Jag tänker att jag lika gärna kan publicera dem här som att starta en ny blogg.

måndag 24 augusti 2009

Efterlysning

Finns det någon som kan tänka sig att låna ut sin frörepa? De behöver en på förskolan och de skulle såklart få låna min om jag inte behövde den själv nu när linet skall skördas.

För ni vet väl vad en frörepa är? Det har jag vetat i flera dagar.

Skitnervös

Nu har Päppel gått i förskolan i två veckor. Inte en enda olycka har det blivit. Jag frågade fröken någon gång i början om hon sade till när hon behövde kissa, men fick till svar att hon brukade gå när de andra gick.

Jag har funderat på och oroat mig lite för hur det skall gå när hon behöver göra stort. Det känns lite svårare att förebygga.

När jag hämtade idag meddelade fröken imponerat att Päppel sagt till och bajsat på pottan två gånger. Sådant gör en småbarnsmamma stolt.

Snorkrokodil

- Pappa! Där. Kokii.
Päppel sträcker fram handen.
- En krokodil? undrar maken.
- Ja. Där.
- Va? Öh, nej. Du menar en kråka.

söndag 23 augusti 2009

Tröstäta

Tur att det fanns sådana här och sådana här kvar från Pirums babyvernissage igår.

De räddade dagen.

Ingen vanlig dag

Stark och självsäker efter fredagens utflykt tänkte jag att det kunde vara roligt att ta med familjen på Smaklust.

Det tog en stund att ta sig dit eftersom ett gäng hurtiga triathleter orsakade avstängningar och inställda bussar. Väl på plats upptäckte vi att vi inte var ensamma om att lockas av arrangemanget. Det var en rejäl utmaning att ta sig runt med syskonvagn och löst springande barn i folkmassan.

Varmt var det också så vi satte oss i första bästa skuggiga tält för att inta lunch. En lunch som snarare visade sig vara en aptitretare så efter att ha klappat diverse djur, kissat i buskar respektive bajamajor och knaprat lite smakprov tänkte vi fylla på med matiga crepes. Det var minst sagt surt när de stängde serveringen för paus just när jag kommit längst fram i kön. I det ögonblicket gav vi upp och promenerade till Hornsgatan för hamburgare.

På återresan gick sedan bussen sönder så vi fick promenera en bra bit. Vid Mariatorget hade jag gärna ätit en mjukglass, men det var inte läge. Päppel var övertrött och gallskrek i vagnen. Äppel nödgades besöka pissoaren och tog stöd med händerna i rännan för att nå.

Det var inte min dag min födelsedag.

lördag 22 augusti 2009

Vem styr tiden?

Jag undrar hur det är möjligt att 15 dagars väntan på Pirum kan kännas som ett år medan hennes första månad i livet går på några timmar.

fredag 21 augusti 2009

För er som undrar

I brist på fantasi följer jag upp några lösa trådar:

Mitt favoritnamn accepterades plötsligt och oväntat av maken. Varpå jag vacklade. Och var helt inne på ett helt annat namn när jag väl träffade Pirum. Ett namn som maken verkligen inte gillade. Hade jag orkat älta det i ett par månader hade han nog ändrat sig där också. Men jag bestämde mig för att lägga min energi på annat. De andra barnen känns helt synonyma med sina namn idag trots att jag tvekade lite i början.

Jag gjorde det. Barnen var snälla. Vi hade trevligt. Provsmakade godis och bröd och testade att bygga med majs. Vi till och med stannade på Ica Maxi på hemvägen för att stödhandla lite till morgondagens galej. Allt var frid och fröjd tills jag insåg att jag har så ont i ryggen att jag knappt kan gå. Det blev tydligen för mycket att lyfta in och ut tre barn samt en gigantisk vagn i bilen flera gånger.

Finns det något annat jag har glömt att berätta som ni undrar över?

torsdag 20 augusti 2009

Kamikaze

Jag vill gå på EcoNow. Idag är det bara öppet för fackfolk. Imorgon är jag ensam med tre barn och på lördag skall vi ha babyvernissage.

Vad tror ni? Överlever jag mässan med tre småbarn som sällskap?

tisdag 18 augusti 2009

Vad är det som går och går...

... och alltid kommer till förskolan?

Snart skall jag ge mig iväg för tredje gången. Först lämna Äppel och Päppel. Sedan hämta Päppel efter lunch och klockan tre är det dags för Äppel att gå hem.

Det är faktiskt fascinerande att jag förutom att ta hand om mig själv och Pirum har hunnit rensa lite rabatter, tvätta och hänga en maskin, läsa tidningen och blogga.

Med det här tempot hade jag kunnat bygga om huset när jag bara hade Äppel.

Förvaring

Jag tycker inte att jag gör annat än att organisera här hemma. Ständigt på jakt efter optimal förvaring. På senare tid har jag till exempel köpt stora leksakshinkar till barnen, en tamburmajor för deras smutsiga lekkläder och till och med rensat ut en hel del som inte längre används.

Visst blir det bättre och bättre, men det finns alltid kvar att göra. Vi skall bygga förvaring i tvättstugan för barnkläder som inte passar någon för tillfället, köpa hyllor och skåp till nya kontoret eftersom det gamla skall rymma leksaker och pysselmaterial. Vi borde tänka ut någon bra lösning för att kunna ha handdukarna i badrummet. Men i badrummet är det ganska fullt eftersom vi också tycker att det är praktiskt att ha två byråer med barnens kläder just där.

Vi har en glasveranda med återvinningskärl, två barnvagnar och ovan nämnda tamburmajor. Vi har vindsförråd där vi förutom kartonger förvarar resväskor, vinterjackor och annat. Vi har källare med ytterligare kartonger, arbetskläder, toapappersbalar, blöjpaket, en och annan vinflaska och en hel massa annat. Vi har uthus med vinterdäck, ytterligare en barnvagn och en hel del trädgårdsredskap.

Hur klarar folk att bo i lägenhet?
Just trädgårdsredskapen kanske inte är något problem. Men resten?

söndag 16 augusti 2009

Utveckling

Nio år senare är jag trebarnsmamma och statligt anställd på en IT-avdelning.

Jag undrar vad Usain Bolt gör 2018.

Ligger i lä

När jag var tjugotvå år var jag färdig med min universitetsutbildning och påbörjade en karriär som IT-konsult. Inte illa eller?

Det känns dock som att det hade varit häftigare att vara snabbast i världen. Genom tiderna.

lördag 15 augusti 2009

Omväxling

Pirum ligger i princip alltid med huvudet vänt åt samma håll: det håll som hon vrider nacken åt för att snusa på mig i sängen. När hon ligger i sin korg på dagarna är jag ideligen där och vrider på henne, men strax har hon återgått till sin favoritposition.

Vi vill såklart inte att hon blir sned för livet så nu har vi gjort ett desperat försök att vända trenden. Sängarna är roterade och i natt byter maken och jag plötsligt sida efter åtta år tillsammans.

fredag 14 augusti 2009

En gång är ingen gång

Två är två gånger för mycket.

Mattesnille

Päppel är ett mycket tidigt barn. I flera månader har hon kunnat räkna till tre.

Hon kommer inte att bevisa mitt påstående om du ber henne räkna. För hon har ingen aning om att hon kan. Men visa henne en rutschkana så hör du det klockrent:

- Ett-tåå-te!

torsdag 13 augusti 2009

Smakråd

Jag har två ganska breda silverringar med barnens namn på. Äppels och Päppels alltså. Nu har jag som bekant ett barn till, men på fingret ryms ingen ytterligare ring. Så jag försöker komma på en bra lösning. Det känns lite orättvist att två barn skall klämmas ihop på samma ring så jag försöker finna ett diplomatiskt sätt.

När jag har ringarna på mig idag ser det ut så här:
ÄPPEL
PÄPPEL

Kanske kan jag lägga till text så att det blir:
ÄLSKADE ÄPPEL,
PÄPPEL, PIRUM

Eller bara:
ÄLSKADE ÄPPEL
PÄPPEL PIRUM

Eller:
ÄPPELPIR
UMPÄPPEL

Vad tycker du? Har du något bättre förslag?

onsdag 12 augusti 2009

Välkommen till verkligheten

Äppel har haft en tuff dag. Eftersom Päppel är mitt i invänjningen fick hon gå till förskolan trots att vi har onsdag som ledig dag. Äppel fick stanna hemma enligt ordinarie schema.

Päppel fick två biobiljetter med posten som hon vunnit genom att lämna in en teckning i en butik. Äppel hade ingen tur i detta lotteri.

Äppels heliumballong steg till väders. Jag har aldrig sett honom så upprörd! Päppels sitter tryggt i taket här hemma.

Jag måste säga att jag tycker lite synd om honom. Nog för att han redan har två småsystrar, men än så länge har det mesta ändå skett på hans villkor och till hans fördel. Nu börjar konkurrensen.

måndag 10 augusti 2009

Dålig karma

Igår var hela familjen på brunch på trevlig restaurang med trädäck vid vattnet. När jag var inne och plockade av maten kom det in en påtagligt gravid kvinna. Trodde jag. På uteserveringen visade det sig att hon hade barnvagn med ytte-pytte-bebis. Genast bildade jag mig uppfattningen att hon precis blivit utsläppt från BB och bebisen var bara någon dag gammal. Döm om min förvåning när jag hörde henne säga till personalen att barnet var två veckor.

Jag gottade mig lite åt det där. Poängterade för maken att kvinnan faktiskt fött för ungefär lika länge sedan som jag och att jag då rakt inte hade en sådan där mage.

Det fick jag äta upp idag när mannen i kemtvätten frågade hur långt jag har kvar. Visst kan jag erkänna att jag var värd det. Men det hindrar mig inte från att bojkotta den tvättinrättningen i framtiden.

Ny era

Jag har just vinkat av Päppel som gick med kavata steg på egna ben mot sin första dag på förskolan. Eller ja, egentligen åkte hon vagn och hade maken med som stöd.

Men ändå. Jag vet vad som väntar. Innan jag vet ordet av skall hon säkert tågluffa. Eller åka ett år till USA.

lördag 8 augusti 2009

Fel målgrupp

Igår fick jag mejl från Libero. Det känns verkligen inte som att vi befinner oss på samma planet.

"Kanske börjar ni så smått få mer energi så att ni kan ta emot besök eller göra små utflykter? Eller är det fortfarande allra skönast att mysa hemma? Det viktigaste är att ni tillbringar tid tillsammans, hjälper varandra och bara gör det ni verkligen vill göra."

Undrar om de vet att man kan ha fler än ett barn? Och att storasyskon inte alltid är nöjda med att bara mysa hemma utan stimulans av andra människor och aktiviteter?

Iver

I torsdags röjde jag i mina garderober. Det var nödvändigt för att jag skulle hitta lite kläder jag kunde få på mig. Det var också nödvändigt för att de var överfulla med kläder jag inte använt på år och dar.

Jag har sannerligen problem med att rensa ut. Av nostalgiska, miljömässiga och ekonomiska skäl. Jag sparar en del plagg som är speciella, roliga, vackra eller omtyckta av annan anledning. Det känns okej. Däremot känns det mest jobbigt att jag sparar på kläder som sett sina bästa dagar för att jag tänker på vad de har orsakat i koldioxidutsläpp eller vad de kostade en gång i tiden. Om det vill sig riktigt illa kan jag ha dåligt samvete när jag köper en tröja och sedan när jag slänger samma tröja urtvättad och noppig flera år senare.

I torsdags tog jag mig alltså i kragen och bestämde mig för att kläderna ändå inte gjorde någon nytta oanvända i min garderob. Jag lyckades skänka flera rejäla kassar till insamling och slängde det som var alltför bedrövligt. Lite jobbigt var det allt att fatta beslutet. Men dagen efter kände jag mig bara nöjd, stolt och lättad. Så igår gick jag vidare med väskor och en del andra prylar.

Nu riktigt längtar jag efter att ta tag i skosamlingen.

fredag 7 augusti 2009

Höga tankar

Äppel ville ha sin Bamsekeps i eftermiddags. Jag letade på alla vanliga ställen i hallen: på hatthyllan, på krokarna och i korgen med mössor.

- Jag är ledsen, men jag hittar den inte.
- Jo! Jag vill ha den! Kan du inte ringa pappa och fråga var den är?
- Hahahahahaha!

Maken är inte den som brukar veta var saker ligger här hemma.

Ordförståelse

Barnen har fått vykort från Island. Maken läste dem högt och diskuterade innehållet med Äppel:

- Vet du vad en vulkan är?
- Ja. Som ett utedass.
- Va? Vet du vad ett utedass är?
- Ja, där man sitter och äter.

Äntligen fredag

Jag gillar fredagar.

På fredagar skriver Anna Larsson kolumn i SvD. Jag gillar Anna Larsson. Hon slår ofta huvudet på spiken och sätter väl valda ord på saker jag själv tänkt. Hon är inte rädd för att sticka ut och ha kontroversiella åsikter, men gör det alltid med väl underbyggda argument och mycket fakta.

På fredagar brukar jag också få ett mejl med ämnet Äntligen fredag från min pappa eller någon av mina systrar. Det är starten på en konversation där alla sammanfattar veckan och berättar vad de skall göra i helgen. Jag gillar fredagsmejlen.

Idag uteblev både Anna Larsson och fredagsmejlet. Det är inte utan att det känns lite snopet.

Ta betäckning

Pirum gör stort. Bokstavligen.

Den första veckan bajsade hon kopiösa mängder över skötbordet varje gång vi försökte byta på henne. För att slippa detta bestämde jag mig för att inte vara så snabb att byta utan vänta tills hon var färdig. Det var om något än ännu sämre taktik. En blöja räcker nämligen inte för Pirum. Istället blev det bajs på kläderna och det underlag hon låg på.

Så nu har jag utvecklat en avancerad metod som fungerar när man har tur. När jag hör att hon bajsar håller jag koll på när blöjan börjar bli full och försöker att snabbt byta till en ny blöja innan resten kommer.

Ett tag höll det på så här tre gånger om dagen. Senaste mönstret tycks dock vara varannan dag. Det blir som ni säkert förstår inte mindre mängder för att hon håller sig längre.

Enkel match

Päppel vrålar. Det har hon gjort den senaste kvarten.

Hon är fly förbannad för att hon inte får påfyllning av ost till sin smörgås.

Det finns inte en chans att hon vinner. Inte en chans. Jag är härdad och tål hur mycket barnskrik som helst.

onsdag 5 augusti 2009

Ny människa

Nu har jag sannerligen slagit på stort och epilerat benen, filat fötterna och peelat lite här och där.

Borta är sunkmorsan. Hade jag haft några normala kläder jag kom i hade jag kanske kunnat passera som fräscha morsan.

Nu får jag nöja mig med morsan.

Bättre än pengar

En vän till mig, tillika trebarnsmamma, sade härom dagen att hon känner sig rik när hon kommer gående med sina barn.

Jag hade inte hunnit landa i den känslan. Efter de senaste dagarnas strapatser ensam med alla tre förstår jag vad hon menar.

Det är vackert uttryckt.

tisdag 4 augusti 2009

3+1

Det funkar rätt bra. Igår vågade jag mig på en bilutflykt för att träffa den återuppståndna mammagruppen.

Alla barnen anlände rena och välklädda. De som har tänder hade också fått ett varv med tandborsten. Dessutom hade jag tagit med solskyddsfaktor, lunchlåda till Äppel och Päppel, blöjor, potta, extrakläder och lite annat smått och gott.

Visst låter det exemplariskt? En titt på mig själv avslöjar dock bristen i fasaden. Orakade ben, osminkad, sunkig t-shirt och gräslig tofs. Inte fick jag någon lunch heller.

Jag hade i alla fall borstat tänderna.

söndag 2 augusti 2009

Imorgon börjar allvaret

Nu är det slut på semestern. Min alltså. Inte makens. Han skall gå till kontoret och påbörja sin.

Jag skall vara ensam hemma med tre barn.

lördag 1 augusti 2009

Allt som återstår

Allt som återstår av Elin Boardy är en underbar bok. Jag älskar hur författarinnan beskriver miljön, karaktärerna och handlingen. Språket är vackert och fängslande och jag är djupt imponerad av hur en ung människa kan skriva en bok som utspelar sig för ett sekel sedan och så levande beskriva förhållanden som hon själv inte kan ha varit i närheten av att uppleva.

Jag vill ha mer. Mer av Simon, Emma, Emil och de andra. Och framför allt mer av Elin Boardy.

Vi har diskuterat boken i bokcirkeln, men du bör läsa den själv INNAN du tar del av diskussionen.